Man är som man blev!

2016-07-04
Den sista dåren är förmodligen inte född än, men en av de värre har funnits med ett bra tag - det vill säga JAG! Ibland undrar man vart det egna "kontorslandslaget" tagit vägen, för tyvärr är det inte bara "semesterstängt" ibland, utan jag har jämt "otur när jag tänker".
Den här dagen är inget undantag!
Jag tillhör dessa nördar som funderar över vad man skulle kunna göra av de mest konstiga saker, som av de flesta kallas sopor, och har rätt bra lager av typiska "bra-att-ha-grejor". Dock är jag inte bara en hamster, utan jag hittar på mycket tok av det jag sparar, men ändå. Jag är verkligen ingen "miljö-mupp", utan en hyffsat normal brukare (eller möjligen FÖRbrukare) av jordens tillgångar.
När det gäller mat försöker man så klart ta tillvara på det mesta, och då man har tre bortskämda får ute i hagen, hamnar förhållandevis lite i sophinken. Dessutom brukar den ena maträtten ha en tendens att förbereda nästa, typ som nu, då renskav och mos, blev grundplåten till palt - ja, jag vet att många säger att "riktig palt" gör man inte på mos - men det struntar jag i. Det här är mormors och mammas gamla recept, och det är palt som jag vill ha palt! När palten är uppäten, återstår palt-spad, och palt-spad är perfekt att baka bröd av. Japp, men därmed inte sagt att man måste göra bröd av ALLT spad. Få in det i planeten på det här puckot!
Givetvis måste man använda upp allt spad, det går ju inte att hälla bort! Som om man tänkte så varje gång man häller bort spagetti-vattnet! Hmmm... Nä, inga nya griller i planeten nu! Till sak.
Jag brukar baka på 1,5 till 2 liter när jag bakar, den här gången mätte jag inte utan slog till med ett storbak av grötfranskor. Innan jag ens började baka, insåg jag att jag var tvungen att dela upp gröten i två omgångar mer lämpligt hade varit 3 omgångar, insåg jag efter ett tag. Jag hällde i allehanda produkter, lite "Man tagar vad man haver" i Kajsa Varg-anda. Första omgången gick bra, men andra omgången blev en överfull degmaskin, så det var bara att hälla över i en bunka till och jobba in mjölet för hand i hälften. När jag var redo för att baka ut, stod jag inför tre stora bunkor, som samtliga svämmade över av deg! Typ tre gånger så mycket som jag normalt bakar av!
Min plan var "små-franskor", det reviderades redan till första plåten, då det blev "ganska-stora-små-franskor", men redan på andra plåten var det "mega-franskor" som gällde.Nåja, nu är franskorna hopknådade, några färdigt gräddade, några köar till ugnen, och en bit har landat gött i min mage. Disken är avklarad, sånär som på bakbordet och plåtarna som ännu används.
Hur knäpp man än är, så finns det ändå tillfällen, som nu, som man ändå får tillåta sig att vara lite nöjd med sin insats - ibland är det bra att vara knäpp. Åtminstone har vi nog bröd för resten av sommaren i alla fall!
 
Lev å må!
 
//JH-N

Avvaktar med operation

2014-05-13
I fredags, den 9/5, var Kickan till veterinär för att kolla det lilla "risgrynet" som jag upptäckt i hennes kvarvarande bakre juver. Den av mig förmodade tumören, är så klart en tumör, men veterinären avrådde mig till operation i det här läget. Eller som hon sa "jag hade inte opererat om det var min hund, men valet är ditt". Jag tyckte det var en bra vägledning, i synnerhet då jag själv gått i de tankarna innan besöket. Sanningen att säga upptäckte jag risgrynet redan i februari, men jag ville ge Kickan is-säsongen med fullt ös och inte ett stort sår på magen. Har hållit koll på grynet, och det har inte vuxit under den här tiden i alla fall. Nu väntar snart löp, och det är en kritisk period. Beslutet vi tagit, baserar sig på att Kickan är opererad för en tumör för ca 1,5 år sen, då man tog bort de två bakre juverraderna på ena sidan, samt att man med ett enklare snitt tog bort endast ett "risgryn" på samma ställe som detta är nu. Varken den tioöringsstora tumören eller risgrynet var av elak typ. Dessutom var Kickan väldigt blödningsbenägen, nästan på gränsen till att beté sig som en blödarsjuk. Hon är väldigt pigg, men trots allt fyller hon åtta i sommar, och en narkos är inte riskfri. Så nu är min uppgift att hålla koll på "risgrynet" - börjar den växa lavinartat, då omprövar vi beslutet om operation. Man kan ju aldrig med säkerhet veta vad det är för typ av tumör nu, men jag hoppas vi har valt rätt. I dagsläget känns det så i alla fall!
 
I övrigt så har jag redan plockat två fästingar i år! Ja, ni läste rätt! Två fästingar i ljuva norr, som efter en rekord-varm vinter, slagit knut på tilltänkt försommar och rent haft minusgrader nån natt här i maj! Jäkla monster! Penske hade en vid ökat, som precis satt sig. Den fick jag bort så intakt att den jäkeln sprang fortfarande. Var ingen lek att ta kol på den heller! Niki hade en på halsen, var faktiskt Pirelli som visade mig att hon hade den. Den var lite större, så risk finns att den suttit sitt dygn och att den hunnit spy. Hemska tanke, bara det inte var borrelia i den skiten. Tyvärr tappade den huvudet när jag tog bort den, men det verkar inte ha blivit nåt elände ändå. Peppar, peppar...
 
Danica har nu tappat nästan hela sin hår-fana. Jag fick faktiskt be henne om ursäkt! Här har jag anklagat henne för att vara väl så rund, och övervägt att gå över på light-foder för henne - och så är det bara en tunnis kvar när pälsen lossnat!
Danica har förresten för första gången varit skendräktig så man märkt det, men inte överdrivet ändå. Svullet juver, tendens till lite vätska från det också, och så har hon haft en bäbis! Jag sa till henne att det var tur för henne att hon var bra mycket snyggare själv som liten, för valet av bäbis föll på en pipis-tupp, som ser ut som en slaktad sak utan fjädrar.
Niki är skendräktig nu. Bär inget än, bäddat väldigt lite, men svullet juver och lite flåsig. Blev först orolig att hon var sjuk, men tack och lov för vi almanacka på löpperioderna, och våra pojkar berättar ju så vi även kan skriva in exakta dagar för höglöps början och slut. Det var dag 64 för Niki när jag kollade, så klockren skendräktighet alltså!
 
Vintern har varit lite si och så, med mycket halka som gjort att man varit rädd att köra så mycket med trollen, pga slitningsrisken. Men några mil på isen har det allt blivit, och vi har förärats med en räser-spark av mam-pap. Nu stundar den här hemska tiden, som alla andra ser fram emot. Själv ser jag främst fästingar, mygg, huggormar och risk för varmgång vid aktivitet - håller jag kanske på att bli hund?!
 
Lev å må!

Sagolikt vackra höst!

2013-10-07
Igår, söndag, när jag var och sparkcyklade med Pirelli, såg jag en så vacker bakgrund till en bild jag fick i skallen. I lördags fick jag ny telefon av mina underbara päron, men eftersom jag inte har hunnit fixa en bra väska till den ville jag inte repa den i fickan (även om den tål både stöt och fukt), så jag tog bara med min "gamla" telefon som jag numera har pappas telefonkort (är barnvakt åt pappas mobil sedan han fick sin hjärnblödning för drygt 2 år sen) i. När jag såg detta vackra, svor jag över att nya telefonen låg hemma, men tröstade mig med att den gamla var med och fortfarande är helt ok. Tar fram telefonen och ska fota... och inser att jag inte har nåt minneskort i telefonen, det sitter i den nya som ligger i trygg förvaring hemma! Skit! Men exalterad över denna vackra höst, som springer ifrån mig på veckorna när det främst blir i mörkret jag och trollungarna är i farten, så kom jag på en lysande idé! Robert fick ta pappas bil, och pappa fick ta mammas bil i morse, och så fick jag och gänget ha vår egen bur-försedda bil hemma!
Klockan 10.15 tittade jag på klockan, då var vi nästan framme på Frevisören. Klockan 12.20 återvände vi hem, men det var så vackert och härligt ute, så vi fortsatte att leka på gården till efter 13 nån gång. Den som inte ser att hösten är vacker, måste vara blind! Nu har jag ett gäng tröttmössor, efter mycket hjärngympa av all posering!

Men nu fick jag fotat, både med EOS och telefon! Var rent svettig av alla hundbyten och fix mellan, samt promenader bur-vis. Tre skogs-älskande, ivriga huliganer kan verkligen få fart på en!
 

Pirelli, Penske och Jackie på Frevis baksida.
 
Jackie
Penske
 
 
Pirelli
 
 
Niki
 
 

Kickan

Danica

Senna


I lördags var jag, mamma och Robert med gänget till Lantjärvsheden, och gick bara planlöst omkring i denna härliga skog. Blev några premiär-bilder med telefonen då också!
 
Senna
Niki
Danica
Jackie
Kickan
Penske
Pirelli
 
Garanterad återvinning! Här har det gått åt 4 st 19 kg hundfoder-säckar (Eukanuba
Schäfer-foder) och en himla massa jobb. Men jag är rätt nöjd med resultatet ändå!
 
Lev å må!
 
 

Örebro-besök och rally-tävling

2013-08-21
Kämpat på med uppdatering av min motor-blogg, men insåg att den här gången går bloggarna lite in i varandra, men att vissa bilder bättre hör hemma på den ena än den andra. Blir som det blir!

Bäst vi satt här hemma i onsdags (förra veckan, tisdag idag) godan ro, och avnjöt en förträfflig middag tillsammans med mamma och pappa i vanlig ordning, plingar det på min telefon. Ett MMS från min "storasyster" Pia Klemming, med en bild på en skylt som det står "Haparanda" på... Men... här hade man sagt att Janne inte fått ledigt, så det skulle inte bli nån Kanonrunda för dem som de hade funderat på tidigare. Då har de murvlarna fått med sig NMS-staben på att inte anslå deras namn i startlistan, bara för att lura hela HN-gänget! Kan man göra så va`?! Ingo Svensson den nidingen, har både varit hit och lånat 940´n, och pratat med mig x flera i telefon, och inte med ett end litet ord har den ordbajsaren försagt sig! Vilka vänner man har va`! Men... Är det på nåt sätt man ska bli grundlurad, så är det av sina bästa vänner på det här sättet! Så jäkla glada vi blev! Så det blev en massa bus och upptåg tillsammans med Örebro-dårarna, trots den knappa tiden inför tävling.

Fredag åkte vi på lite sightseeing. Första foto-stoppet blev dock efter vägen mot Lappträsk, och Robert skrattade gott att han när han väl har en semester-dag lika förb... befinner sig på samma väg han annars åker dagligen. Här har döttrarna till en kompis roat sig med att måla hö-bollar och riggat upp dem så stilig. Det finns tydligen ett spel till dator och telefon, som heter "Angry Birds", det hade Pia stenkoll på, och det var ju tur så vi slapp fortsätta leva i vår ovisshet!

Därefter stod målet mot mat, för hungriga var vi redan när vi kom oss iväg. Egentligen stod det på dagens agenda, att vi skulle visa sörlänningarna "våran by", dvs Haapasaari. Men planer kan ändras i ett tjosan, och så gjordes det även denna dag. Istället hamnade vi i Soukolojärvi, för här fanns det renkött - attans gott sådant dessutom. Så här förstördes en och annan papperslapp från plånböckerna!
 

Undrar vem skylten egentligen borde varna för?! Pia och Janne är det i alla fall som
poserar!
Robert och Pia blev så här glada av all provsmakning!

Därefter drog färden vidare mot Kattilakoski, forsen nedanför Niskanpää, där man även har en restaurang som vi hört gott om. Den var förvisso öppen, men just denna dag var det både minnesstund och kurser som huserade där, så vi fick vänta en stund på våra plankstekar. Men det var också något som den trevliga personalen upplyste oss om, så under tiden vi väntade åkte vi upp till Roberts morbrors ställe, bara några hundra meter härifrån. Där passade vi på att rasta ur hundarna i skogen, innan det sedan var dags att åka tillbaka till Kattilakoski för mat. Eftersom det drog ut på tiden, han pappa ansluta sig till gänget, och samlingen blev komplett.
 

Vi rastade hundarna i skogen, uppe hos Roberts morbror i Niskanpää, där Roberts mamma är barnfödd.
Tyvärr var varken Kurt eller Maritha hemma, så vi fick inte se deras fina loppis. Men det går fler tåg.
Här på bilden är det Niki och Penske som njuter av alla goa dofter i skogen.
 
Utsikt från restaurangen, utöver en Kattilakoski med väldigt lite vatten.
 

 
VG blev betyget till planksteken!
 
Från Kattilakoski styrdes kosan hemåt, men det blev ett stopp hos tomten i Luppio
också.

Vi skrattade gott åt att det stod så vackert skrivet på berget upp i Luppio, med tanken
associerad till vad vi skulle köra under morgondagens rally!
Vi hade regn varvat med solsken, vilket den vackra regnbågen vittnar om!
 
På lördagen blåstes revelj före alla normala människor ens funderat på att kliva upp! Det var bara att masa sig ur sängen och utfodra huliganerna som skulle vara med "mormor" hela dagen, medan husse och matte förlustade sig på rallytävling. Jag mådde skit, fick en reaktion på blodtryckstabletten jag börjat ta på torsdagen. Rent åksjuk innan jag klev i bilen... Nåja, aldrig spytt så mycket i hela mitt liv, aldrig ens under den "vilda tonårstiden", men vi vann tävlingen och det var trots allt jäkligt skoj att åka med. Det enda som knäcker kicken man får av att åka rallybil i skogen, är att själv köra tävlingsbil eller hundspann en vacker vårdag i norr!
 
Passerar Kalix, på väg mot Boden

Pia och Janne slutade 3:a i sin klass, A-förare 4 wd

Vi vann Appendix K, vilket veteranbilsklassen kallas
Blött och lerigt var dagens tema, och diagnosen på vädret var "Heavy rain"

Lagom till prisutdelningen var det dock sol!
 
Den frisyren går inte av för hackor, på den har det jobbats med både hjälm, svett och åksjuka! (ler)
På söndag skulle Janne och Pia åka hem, men först var vi ju tvungna att hinna med några fler äventyr. Nu var det baske mig dags att de fick se vår eminenta anläggning i Vånafjärden, dvs Kalix Motorstadion! Som stolta medlemmar i Kalix MK kunde vi glatt konstatera att både Janne och Pia var mäkta imponerade av vår anläggning!
 
Hundgänget fick en fin rastningssväng runt banan, med på den här bilen är längst fram
Niki, Penske skymtar bakom i röd scarf, herr Hårfager dvs Senna bakom honom, och
Danica till höger om Janne. Pirelli och Kickan och Jackie syns inte i bild

Givetvis var vi tvungen att låta Janne köra nåt varv med pappas Jumpy.
Till slut kom vi oss ändå till Haapasaari. Vi konstaterade att det var inte alls bara ett
hus och en husvagn i byn, utan minsann 3 hus! Hit borde man kanske flytta! (ler)

Robert verkar imponerad av vår by, åtminstone putsar han skylten!
Hundgänget i bilen
Det blev en fika på Kvarngården i Björkfors, innan kosan styrdes hemåt.
 
Lite lustigt att hitta just en låda med "Örebro-kex" när man stumlar in på placet med
två Örebroare i släptåg!
 

Mamma testar väghållningen på en timrad F1´a!
Kantor Janne drar en trudelutt!

Min arbetsplats?!

Många gamla saker på den här bilden... (ler)
När vi vinkat av Örebroarna, var det dags för Robert att sanera Amazing Red efter
helgens äventyr!
 
Lite bilder av hur gården utvecklats efter sommarens jobb. Här är muren vi gjutit med
bl a alla stenar jag grävde upp för att få hål till buskarna
Etapp 1 av gräsmattan blev riktigt bra!
Dags att flytta avspärrningen till Etapp 2!
Rejäla bandgrindar a´la rallytyp, för att hundarna ska se nätet som spärrar av
Halva avspärrningen borta från nya området, och hundarna älskar den nya gräsplätten.
Tyvärr pissar man tydligen på saker man älskar, och även gräver små gropar... Nåja,
kommer tid kommer råd!
 
 
Även roliga saker har ett slut, alltför snabbt många gånger. Bara att längta till nästa besök från vännerna i södern!
 
Lev å må!

En gång våra bäbisar - alltid våra bäbisar!

2013-07-07
Idag har vi haft finbesök - Ozzy var förbi för manikyr (eller kan det tänkas heta pedikyr på en hund...) och lite bus med brorsan Penske. Han hade även sin familj med sig, Malin, Magnus och Wille - alltid lika trevligt!
Har även glömt / varit för lat att dela med mig av fina bilder på Andretti och Moa, från midsommarafton när Robert var och tjuvhälsade på dem utan mig! Bloggen lär lägga bilderna på Andi och Moa först, eftersom de ligger före i numreringen, men jag bjuder på det, för jobbigt att flytta om! (ler)

Prinsessan Andrett - förstfödd av alla trollungar, nämligen 2010-02-02, kl 10.02!

Underbart vacker tjej! Det mesta av det svarta från tassarna har försvunnit, i alla fall i
jämförelse när hon var liten tjej, men se så läckert "nagelack" hon fortfarande har!
 
Visst är hon galet vacker?! Vilken blick hon har!
 
 
Andis "storasyster" Moa
 
Precis så klok som hon ser ut på den här bilden, är hon i verkligheten också. Moa var
den tjej som fick oss att tänka i banorna "samojed-blandis" - och på så vis hittade vi
Senna! Tack Moa!
 
 
Vacker som få!
 
 
 
Tjena brorsan! Penske och Ozzy spanar in varandra.
 
"Aha, du har en likadan som jag. De går att använda även utan kul-lager - jag lovar!"
 
Ozzy (sitter) och Penske (ligger)
 
 
 
-"Vad lång tunga du har! Coolt!"
 
-"Jag gör likadant då, attans varmt idag!"
 
Ozzy-hjärtat
 
Vacker-pojken!
 
 
Uppställning för fotografering!
 
-"Visst har jag stått färdigt nu?! Snälla, säg JA, säg JA!"
 
-"Aha, nice, du sitter på huk, då kan jag passa på att pussa dig!"
 
Penske sladdar fram på "rallysträckan
 
Ozzy kan inte vara sämre så klart. Hade han haft kvar sitt dopnamn, Mansell, hade
så klart Penske varit chanslös. Men som hårdrockare har han ju numera inte en chans!
 
Ozzy
 
Ozzy
 
 
 
-"Vad gör du där nere?!", ser Ozzy ut att säga till Penske
 
När Ozzy fick så mycket uppmärksamhet från mig och Robert, passade Penske på
att charma Malin och Magnus.
 
Ozzys fina nagellack - han och Andi är verkligen lik varandra!
 
Ozzys strumpor har förvisso krympt med tiden, men de finns kvar än!
 
Lev å må!
 


 

Sommar så det står härliga till!

2013-05-29
Tiden den går, men bloggen den består! Men nog var det nästan så det hunnit börja växa mossa här sedan senaste inlägget! Självklart har mycket hunnit hända sen sist, men... Tja, i korta drag så firade vi Valborgs på Lomben helt enligt planerna. Eller, inte riktigt enligt planerna kanske, för det var så blött att alla vägar var avstängda. Men hellre brödlös än rådlös - vi grillade och räjsade helt enkelt nere vid säkerhetscentralen istället, och kul som attan hade vi. Robert testkörde Sacco-vagnen med Kickan och Penske som dragare, och hävdar att det var första gången han var åkrädd på fyra hjul! Nu ska han förbättra en massa saker innan det blir nytt försök!
Senaste veckorna har vi haft galet fint sommar-väder, i synnerhet förra veckan och den här. Har fått en massa gjort på gården, bland annat en heroisk insats med grop-grävning och efterföljande busk-plantering på framsidan. Nu väntar lite grävande för våra grusgångar, och fräsande för ny gräsmatta.

Ikväll har jag haft sista lektionen på Hundsjukvårdsutbildningen, återstår en tenta i Augusti, samt om jag nån gång vill jobba med detta så måste jag ha praktik också. Men min ambition var ju främst att bli en bättre matte, så det är nog bara tentan som saknas för mig. Måste ju inte göra den heller, men... Tja, dels gick det ju bra på förra och så kan det ju vara bra att ha!
Efter lektionen var slut, var det så kvavt här inne och hundarna så flåsiga (fortfarande 17 grader och klockan är snart 22!) så vi bestämde oss för att lasta hundarna, oss själv och mamsen i Viton och åka till ett perfekt badställe för hundarna. Det visade sig vara tok-lågt vatten, och dessutom galet varmt, så t o m jag och mamma traskade omkring i vattnet med skorna på! Prinsessan Danica tyckte det var äckligt att bli blöt om tassarna, men övriga njöt i fulla drag! Pirelli är normalt ingen vatten-älskare hon heller, och det skulle aldrig falla henne in att bada i en badbalja här hemma, men idag njöt hon med. Men ingen kan njuta som Penske! Han t o m la sig ner i vattnet" Såg ett tag ut som om han tänkte rulla sig också, men han ångrade sig i sista sekunden. Helt underbar kväll. Blir det repris på vädret i morgon, så blir det förhoppningsvis repris på kvällens äventyr också. Nu sover dessutom hela gänget så sött, och det är så underbart att se!
 

Bella & Tolla

Ascona Bä



Bella


Tolla

Ascona Bä

Gänget på Frevis

Pensken

Kickan och Penske

Mamma försöker hålla sig torr, men Penske fixar så det blev en utopi! Pirelli har ännu
inte hunnit blöta ner sig (i koppel närmast kameran)

Penske

Penske & Jackie

Kickan

Penske

Penske den bus-ungen och bad-kungen, lägger sig och njuter av vattnet

Kickan, Niki i bakgrunden

Niki söker skydd hos matte, Pirelli springer bakom

Fr vä : Niki, Pirelli, Jackie, Kickan

Hund-röra

Kickan

Lågt vatten så det förslår!

Penske & Kickan

Penske

Penske & Kickan

Fr vä : Pirelli, Jackie, Niki. Penske med rumpan mot kameran

Jag, Niki och Jackie - en ljuvlig kväll helt enkelt!

Jackie

Kickan

Penske

Penske och Danica

Mamma och Danica



Danica försöker smita iland så fort hon får chansen, här passar hon på när Penske och
Kickan försöker charma till sig godis

Danica

Danica

Danica bad-kruka!





Kickan

Kickan

Kickan

Kickan

Penske

Penske

Penske

Senna

Kickan

Kickan
Pirelli

Pirelli

Pirelli

Pirelli

Pirelli

Niki har båda öronen upp, för ovanlighetens skull. Penske livsnjutare ligger och myser
i vattnet som vanligt.

Niki och Pirelli

Godis-mormor får full uppvaktning!

Niki och jag, med mobil-kameran i högsta hugg som vanligt!

Pirelli





Oordning i burarna! Senna & Kickan till vänster och Jackie tillsammans med Danica
i den högra. Normalt sett kamperar Niki med Kickan i den vänstra och Senna med
Danica i den hägra, medan Jackie spenderar tiden med Penske och Pirelli i den
stora buren längst fram.

Pirelli, Penske, Niki

 
 
 

Vintersäsongen avslutad på Lomben

2013-04-08
I lördags var vi sista gången för vintersäsongen till Lomben. Var hyffsat dåligt med föret, så jag lastade inte ens av släden, utan körde spark. Var smidigare att kryssa mellan de bara fläckarna med den - men vådligt var det! Ibland hade jag bara några cm på var sida om sparken, och när hundarna drar på för fullt så är risken ganska överhängande att man vinglar till och får tvärstopp, men det gick bra!

Bitvis var det rätt ok, men...
 
... desto värre vissa bitar...
 

Det blev spark i 2-spann, men här kommer Penske och möter mig, Kickan och Jackie.


3-spann med spark blir väl så vådligt, man har ju liksom inga andra bromsar än fötterna... Om än de är
brodd-försedda! Blev drygt en mil med spark den här dagen!


Fina Penske




Busiga Kickan som fyller 7 år i sommar!






Paus i Bregott-fabriken! Syns vem som är mest givmild med go-saker - fullt fokus på "mormor"!


Pirelli sover gott utmed mig i bilen, medan Penske och Jackie har svårare att sitta stilla


Hej då Lomben - syns på Valborgs, kanske inte är direkt vad Penske tänker här!
 
Nu tänkte vi ta uppehåll med Lomben medan det får tina ett tag, så är det väl kanske lämpligt att inviga nästa säsong på Valborgs. Kanske inte direkt snöfritt då, men åtminstone tror jag de flesta vägarna är is-fria. Kanske blir det debut med Sacco-vagnen då! Kommer nog krävas mycket träning innan det funkar som vi vill, men skakel-träningen vi hunnit få med pulka har definitivt varit av godo! I söndags var vi ut på fjärde träningspromenaden med den, och det gick jätte-bra! Senna går så klart bara med Penske, och där har vi inget hopp om att har-palten ska bli nån skakeldragare ändå. Men vi får väl se, husse ska ju fixa skakel-fäste på skrindan också, och den kanske inte låter lika farlig som pulkan... Blev i alla fall nästan 13 km promenerande på isen för matten i familjen - härligt, till hälarna klappade ihop igen. Har börjat testa med plåstersprej, och det funkar som det verkar ända till jag blir fuktig om fötterna, dvs i det här fallet ungefär hälften.
Nåja, snart är det sommar-skor som gäller, och mam-pap förärade mig med ett par nya svin-dyra Asics i år igen, med gel även i hälgreppet. De jag hade i fjol funkade toppen, och de här kändes bättre direkt i butik. Nåja, återstår att se, man ska inte ropa hej för tidigt!
Lev å må!

Kort slädtur på isen

2013-04-03
Idag fick vi hem husse en liten stund tidigare från jobbet, så vi kunde dra ut med släden på isen här hemma som omväxling. Men oj så mycket griller i huvudet det blev! Är ju sååååå mycket goa dofter av andra hundar här, och så många "vägar" att välja på! Vansinnet låg på lut, innan det till slut blev lite ordning på drag-anordningen, och då var det så där underbart härligt som det bara kan vara i situationer som dessa!
 
När jag precid fått igång flytet, så ser jag en skoter på avstånd. "Attans" var tanken, med främst bara för att jag såg framför mig att jag måste stanna, och sen få krångel att komma igång igen. Men ju närmare jag kom, såg jag ju med allt mer tydlighet, att det sprang en lös hund bredvid skotern. Ooooops, inte vad jag vill möta med mitt 3-spann! Så jag speedade på och lyckades hinna fram till en skoterledsdelning, och fick mina att byta spår och börja dra åt ett helt annat håll. Så det gick helt odramatiskt - tur man har falk-blick!
När vi kom tillbaka för skift-byte, var det givetvis tvunget att komma en skoter med en minst lika skällig hund som våra i pulkan, så då blev det liv i luckan. Kan tänka mig hur det muttrades på skotern om "farliga schäfrar", för av nån anledning är ju just schäfrar alltid mycket farligare än ALLA andra hundar när de skäller, och ANDRAS hundar är alltid mycket farligare än egna... Nåväl, skönt att göra skiftbyte när de blev så uppspelta.
Hade för avsikt att köra 4-spann sen, men det var så virrigt i planeten, så helt plötsligt fick jag igång 3 av 4 att dra, men den fjärde = Senna, stod helt mot färdriktningen och tittade på mig! Jätte-läskigt tyckte han dessutom plötsligt att det var, så han fick följa med Robert tillbaka till bilen. Han har ju ändå sin Rut att vandra med på kvällarna, och jag tror han föredrar det, för hon skämmer bort honom med att han får lukta så mycket han vill efter vägen, till skillnad från bitchiga matte! Men när jag väl fick fart på Kickan, Niki och Danica, så var detta för ovanlighetens skull dagens släddragare! Gick jätte-fint! Visst, när någon stannade för pink-paus skulle de två andra pinka över så klart, och visst, plötsligt kom Kickan på att hon lämnat husse och flocken bakom oss och tvärvände. Men förutom det gick det jätte-bra och var såååååå härligt!
 
På lördag siktar vi på ett sista "vinter-besök" på Lomben. Risk finns att jag inte ens kan köra släde då, utan får ta den mer lättmanövrerade sparken. Men det går ju det med! Sen är det övning helgen därpå, och därefter tror jag inte vägarna är särskilt vita längre... MEN, det innebär ju att det snart är dags att ta fram Sacco-vagnen! Inget ont som inte har något gott med sig!
Lev å må!
 



 

Härligaste påsken någonsin?!

2013-04-01 Annandag påsk
Vilka underbara dagar vi har haft den här påsken! Fast egentligen har vi haft underbara dagar i flera veckor, knappt så man minns hur moln på himlen såg ut. Till och med jag har fått nån sorts "raggar-bränna", så där käckt snyggt med kritvit panna och hals. Whatever, det är ett friskhetstecken! Mindre friskt är väl då mina hälar... Men efter fyra dagars intensivt program, med skakel-promenader varvat med släd- och sparkkörning, är nu till och med våra överenergiska trollungar trötta, så i morgon blir det en välbehövlig vilodag. Förutom för stackars husse då, som måste till jobbet... fast vi undrar om han inte ser det som att han åker och vilar upp sig från oss! (ler) Nåja, duktiga har vi varit i alla fall. Fredag lördag har jag ingen större koll, men igår körde jag ca 1,6 mil med släde och spark på Lomben, idag promenerade jag nästan 1,2 mil på isen. Ändå gick jag bara 2,5 tim idag, i lördags var det 3,5 tim och förra helgen 4,5...
 
Lomben har fått besök av oss x två den här långhelgen, både långfredag och söndag. Vill inte köra varje dag, återhämtning är nog så viktigt! Så påskafton och idag har vi tränat mer mentalt, med skakelträning med pulkan. Fast det innebär ju förstås inte vila för mig då...
 

Här hade nog husse tankarna på annat än slädkörning, när denna bild togs... Kolla vilka rallyvägar vi
håller till på!


Som vanligt var det Penske, Jackie och Pirelli som fick köra första svängen. Här kommer vi precis fram
till slut-destinationen för dagen, där mestadelen av körningen går i motlut, därav längden på tungorna.
Pirelli har fått för sig att det är otäckt att ha släden bakom sig, från att tidigare ha varit min mäster-dragare,
så för tillfället har Jackie tagit hennes plats jämte Penske i frontlinjen, så får hon gå själv på sidan om i
tolk-linan. Huvudsaken hon får springa, och dessutom drar hon fortfarande bra med spark.


"Mormor-mat" har varit med oss i helgen, och särskilt många meter från hennes köttbulls-bytta förflyttar
man ju sig ogärna! Här är det Jackie, Penske och Pirellie som sitter vackert!


Kickan






Husses sikt när vi kör till och från våra rastplatser på Lomben. Tryggt att ha husse först och bana väg, för
med flerspann har vi inte lust att möta vare sig gående eller rullande fordon!


Påskafton ska man ha påskgodis - här har "mormor" traditionsenligt fixat kartonger och slagit in
smarriga ben som gänget väldigt gärna vill ha!


Jackie får sin låda




Danica fick snabbt upp hörnet på lådan, så hon kunde slicka på det smarriga benet


Niki


Kickan gick på linjen "våld" och rev upp kartongen på mitten!


Jackie lyckades öppna ena änden och hällde sen ut benet


Penske


Niki och Danica delar kökssoffa


Niki




Danica och Niki - Danica ser ut att prata åt någon, vilket hon faktiskt ofta gör. Har väldigt mycket att
säga den bruden, och jag brukar upplysa henne om att när hon pratar mer än matte, då har det gått
för långt!


Senna


Pirelli


Påskdagen var det dags för nytt besök på Lomben - Kickan vallade pinnar som vanligt, och kastade som
vanligt ner dem i elden. Den här gången lyckades hon släcka elden, så jag höll på att bli utan korv! Men
husse fick fyr på glödhögen igen!


Danica - det börjar vara muskliga och granna babes i gänget nu!




Kickan


Det har tinat fram rätt mycket grus, och då är det fint att ha mer lätt-navigerade sparken med. Här har
jag Pirelli och Jackie varit en vänd medan övriga "vaktar" elden




Prinsessan Niki


Hon har så söt öronställning, Prinsessan Fladderöra-Niki


Nosen har börjat ljusna, från att ha varit hel-svart. Ryggen har blivit lockig och är nästan guldfärgad.


Niki vilar en stund i bagaget på "mommes" bil


Friluftshunden Senna tycker röken är obehaglig, så han tog tillflykten in i "mommes" bil, och somnade
i baksätet


Pirelli och Niki


Mamma och Senna


Moster-Rut och Senna - visst passar de rätt bra ihop, promenad-kompisarna "Ull och Krull"!
Jag inser hur lyckligt lottad jag är som trivs så bra ihop med mina nära och kära, och uppenbart är inte
de så besvärade av mig heller, eftersom vi spenderar så mycket tid tillsammans!


Danica






Lite fullt i mammas bil! Senna har krälat till framsätet, Pirelli i baksätet jämte mamma och Penske är
den sel-försedda mannen i blått närmast kameran


Kickan


Puss mamma! Pirelli är precis på väg att få en slick på nosen av Pirelli


Spaning! Prinsessan Niki


Goaste Niki, mattes otursförföljda har-palt


Våra JPS-hundar Penske och Pirelli är rätt lik varandra! JPS - för er som inte förstå hur jag tänker, så
hade formel 1-stallet Lotus sponsring av cigarett-märket John Player Special, när Ronnie Peterson körde
för dem i slutet av 70-talet. Så de bilarna var svarta med guld-detaljer - precis som dessa två skönheter!


Niki


Penske har bäddat ner sig i mammas bil, men har koll på allt som händer!


Mattes pojke!


Idag har vi städat, och vem förföljer en då genom hela huset?! Jo Penske, som älskar att bli dammsugad!
Helt normalt?! Skulle inte tro det! Övriga tycker dammsugaren är mer eller mindre otäck, men inte Penske,
han tycker det är skönt!


Dolda talanger?! Husse tar sig an och tråcklar ihop hundbäddar med läckage. Nåt har han väl snappat
upp som sömmerske-son!

Har fått ett gäng bilder på några utflyttade troll, som jag måste dela med mig av :
Vi inleder med vackra Lola, som bor hos Tom och Sandra i Piteå :






Hon ser verkligen ut som en blandning av Niki och Danica!



Lövis, numera Lovis

Den här bilden är rätt "gammal", men jag hittade den i matte Elins samlingar, och den är så underbar
att jag måste dela med mig av den igen!

En rätt ny-tagen bild på Prinsessan Lovis! Tror bestämt hon är den hår-fagraste av brudarna! I alla fall
enligt vad man kan se på bilderna!

Prins Schumie :


Kolla, snyggingen har t o m gloria! (av solen)


Vilken spänst! Underbaraste trollunge!
 
Det var en rätt snabbt sammanfattad påskhelg, som gått fullständigt i hundarnas tecken. Idag har vi som vanligt haft klo-klipp, öronrens och tandborstning. Förvisso en dag försenat, brukar ju köra söndagar, men jag tycker det är rätt ok ändå. Fick förresten beröm för Penskes klor när han var med på isracingen i Kalix - det värmde!
 
Lev å må!
 
 
 
 
 
 
 

Träningsvärk av att promenera - hur är det möjligt?!

2013-03-25
Ännu en härlig helg är till ände, och måndag blev det igen.
Lomben fick ännu ett besök av vårat gäng, och det blev både slädkörning och lek i skogen. Alla fick springa fritt en stund, och var jätte-duktiga!


Senna njuter av friheten




Kickan





Senna försöker knycka go-benet av Niki




En lycklig Penske lyckades knycka ett go-ben, och njuter av lite välförtjänt vila efter mycket spring!




Föräldrarna till hela flocken



 
Söndag var det så dags att prova de "nya" skaklarna och pulkan vi köpt av en kompis i Boden.
Det blev varierat resultat, en del väntade och andra oväntade, av både positiv och negativ sort.
 

Pirelli kan vara lite fjantig med saker som kommer bakom henne, så här var det väntat att det skulle bli
lite problem.




Penske studsade till en gång när han såg pulkan, men
sen var det lugna puckar.




Niki kan vara en liten har-palt, så här hade jag förväntat mig lite problem. Men icket! Hon var lugnet själv!







Så här stolt var hon när vi kom tillbaka från våran runda! Mattes duktiga tjej!




Jackie var helt lugn när jag spände fast henne


Men sen kom hon på att det var nåt läskigt som följde efter henne!




Alternativ-spår var inte riktigt det bästa att välja...


Men sen var det inga problem, och hon var jätte-duktig hela vägen!


Kickan var som väntat lugnet själv, och det var inga bekymmer alls.




Tordes t o m släppa henne loss till husse som satt och väntade med kameran hemma på gården.




Danica tycker ju att hon är "ful" i sele, så här väntade jag mig lite motstånd, men icke det! Jätte-duktig
tjej!


Lite läskigt var det förstås från början, men det gick fort över!






Eftersom det gick så bra med Danica, tänkte jag att det skulle gå riktigt fint med Senna. Ack så fel jag
hade!

Inledningsvis var han helt lugn, inga problem att sela på, och till en början traskade han på jätte-fint.


Men sen kom han på att et var nåt läskigt som följde efter honom, och då blev det handbromsvändning
med pulkan mitt på vägen. Hade en unge legat i pulkan hade det blivit en häftig karusell-upplevelse!


Här ser det riktigt fint ut, men sen blev det fjant-August av full dignitet! Han skulle klättra upp i famnen på
mig, eller gå bakom benen på mig och smälla skaklarna i knäveckan. Så det slutade med att jag släppte
loss fjanten och drog pulkan själv. Han var lika rädd som för åskan, och det gör att jag överväger att inte
ens prova fler gånger med honom. Det här ska ju vara skoj, inget tvång. Men vi får se. Till sommaren ska
husse göra i ordning vår skrinda, så den går att dra med skaklar. Kanske gör vi ett nytt försök då, den
låter ju inte lika "konstigt" som pulkan...


Efter Senna ville jag ge Pirelli ett nytt försök, och den här gången gick det jätte-bra. Kändes skönt, för
normalt sett är hon ju en av de duktigaste att dra och hon tycker ju det är så roligt.


Här ser man att hon är betydligt mer avslappnad än vid första försöket, så även om vi har mycket att
träna, känner jag att vi kommer att ro i land det här.


Tung-häng!
 
För min del blev det dryga tre timmars promenerande, och kroppen var väl en aning mör. Idag är det träningsvärk i benen av slalom-typ, vilket jag aldrig trodde skulle ske med tanke på hur mycket jag promenerar med våra troll. Men på ett mjukt skoterspår blir det lite andra muskler som får jobba, och det är väl inte alltför ofta man promenerar så länge i ett kör, bara paus vid hundbyte.
Det härligaste med dagens äventyr, är att trots betydligt kortare promenad / aktivitetsnivå fysiskt än vid lördagens slädäventyr, så var hundarna mycket tröttare igår. Det bevisar bara än en gång hur viktigt det är att låta hunden lära sig nya saker, och få en mental stimulering. Sedan man väl vant sig med skaklar och saker som följer efter, blir ju inte stimuleringen densamma, men då söker vi nya utmaningar!
 
Att få leva i en hundflock med så här härliga individer, är verkligen en gåva! Visst sliter man sitt hår ibland, är väl därför det är så långt, men så mycket roligt vi har och sååååå mycket kärlek!
 
Lev å må!
 
 
 

Lomben - ännu en härlig dag i ett trevligt liv!

2013-03-10
Rally på fin-fint skjutfält i Boden igår, slädkörning på lika fint skjutfält i Kalix idag - ibland är livet bra gött!
Trots att man kände sig både stel och sliten efter gårdagen, och lite skallebank till det, fanns det inget som kunde få mig att ställa in dagens planerade tur till Lomben. Har blivit ett antal resor dit i vinter, efter premiären på nyårsafton. Har bara inte blivit att uppdatera bloggen... Ber om ursäkt för det!
Trollen är super-duktiga att dra, och somliga älskar det mer än de andra. Varierar mellan 2- och 3-spann, och har t o m testat 4-spann. Dock känns det ganska lagom med tre, och jag har inga ambitioner på att nånsin sätta ihop fler än fyra heller. Vi gör ju bara det här för att det är skoj, och en fantastiskt bra motion för oss alla. Dessutom grillar vi korv och annat gott, och har det så där rent allmän-jävligt underbart tillsammans. Moster-Rut har varit flitigaste följeslagaren och har varit med på alla våra turnéer till Lomben. Mamma har varit med när hon varit ledig, och mina kusiner Per och Emma har varit med flera gånger de med. Pappa har varit med en gång, är inte riktigt hans grej, han blir för rastlös. Emmas Robban har varit med en gång, och trivdes som fisken i vattnet, men tyvärr jobbar han ju jämt och ständigt.
Idag hade det kommit fram lite grus på den första delen jag körde, men när vi sedan valde rätt väg blev det alldeles underbart att köra igen. Låg runt -3, inte riktigt sol, men inte mulet heller.
Med ny kamera är man mer motiverad att fota igen - så nu bjuder jag på en bildkavalkad!
 

Senna fick ett ben och låg nöjt och gnagde på det medan vi andra grillade korv. Övriga gänget var för
uppspelta för att ha tid för sånt.
 

Kickan


Förste korv-grillare - Robson



Pinn-galne Kickan har myror i benen och sitter sällan stilla


Penske håller koll på matbordet



Kickan



Kickan
 

Provsmakning




Penske Pussgurka




Smörgås är gott - Niki, Jackie, Pirelli och Penske


Jacki, Pirelli och Penske med tungan i farten


Pirelli och Jackie tampas om sista smörgåsbiten


Prinsessan-Danica


Snygga 13-barnspappan Senna


Pirelli




Pirelli och Kickan


Niki


Jacki


Pirelli


Moster-Rut


Mamma



 

Niki

 

Kickan


Danica


Danica och Kickan





























Det här är livet! Har precis lämnat av Kickan till mamma och Rut, innan dess körde vi 3-spann.

Niki och Pirelli har fått syn på husse - dagens sista slädtur, precis innan lastning. Därav de långa
tungorna.
 
Lev å må!
 
 

Kickan opererad

2012-11-07
Igår var då dagen här, när Kickans juvertumörer skulle plockas bort. Jag försökte charma mig till att få vara med och titta, men hygienregler stoppade den drömmen. Men jag fick vara med och söva henne i alla fall, och det måste vara klar mindre traumatiskt för en hund att kramas med sin matte till de somnar, än att de ska vara med främmande människor i en helt främmande miljö. Obehagligt när de full-sövs, fick de ja vu-upplevelser från när vår Aki dog i mina armar... Men hon var i goda händer, med favvo-veterinären Kristina och super-duktiga djursjukvårdaren Malin som assisterade.
För att göra nåt vettigt av tiden jag skulle vänta, åkte jag till Malin och lånade Ozzy, vår utflyttade trollunge. Han och jag tog bilen till Bjumisträsk och vandrade runt på härlig hedmark och även på ett hygge så han fick fin träning. Tyvärr slirade han på en isfläck och spräckte en klo, så nu har jag fixat jobb till Malin med rengöring och tass-skydd. Tog dock med honom och visade klon för vet Kristina, som trodde att den har chans att klara sig utan att ryckas bort. Så nu håller vi tummarna för det!
Tillsammans var vi även och hälsade på Maggan och Elle på Djurmagazinet. Vi lånade deras klo-sax och överraskade matte-Malin att hennes värk-ansatta händer fick vila från den uppgiften den här gången. Dessutom var vi ju så klart tvungna att köpa ett ben till både Ozzy och stackars Rocky som fick vänta hemma när vi fick vår herdestund ihop.
 
Finaste Ozzy
 

Man hade inte ännu ringt mig om att Kickan var klar, när jag tog Malin med till veterinärstationen för att visa upp Ozzy. Men när vi stod och väntade på assistans kom Kristina och trodde jag var där för att hämta Kickan. De bar ut en väldigt groggy tjej från op-salen, och trots att hon var så halvt borta, såg hon mig, och sen var det kört att få henne att ligga utan tillsyn. Så Kristina fick sitta med henne medan jag skjutsade hem Malin och Ozzy. Var ju inte riktigt lämpligt att möta den utflyttade sonen i det tillståndet!

Kickan hade blött väldigt mycket under operationen, så till den grad att man också varit tvungen att sätta in dropp. Kristina sa att hon blött så mycket att man fick ta sig en funderare om hon kunde vara blödarsjuk! Dock har hon aldrig annars visat sådana tendenser, så förhoppningsvis är det inte så.
Eftersom hon blödde så mycket, fick jag order om att byta bandaget redan idag på förmiddagen, och om hon fortfarande blödde fick jag inte ge henne smärtlindringen eftersom denna innehåller acetylsalicylsyra (=blodförtunnande effekt). Bandaget såg inte vidare trevligt ut, så det kändes väldigt bra att upptäcka ett helt torrt sår, inte ens sårvätska på vadd-tussen med koksalt som jag baddade med! Dessutom var det betydligt mindre rött och svullet än vad jag hade förväntat mig, med tanke på att det är många vävnader man har gått hårt åt.
 
Den här bilden blev av nån anledning lite mörkare, så det ser mer röd-rosa ut än det är i verkligheten.
Bilden nedanför, där jag satt på bandaget, visar mer korrekt färg.
 

Den tumör jag hade hittat, satt på nästa bakersta raden på vänster sida, så det ingreppet innefattade både det juver den satt i + det bakersta. Dessutom fanns en liten tumör på motsatt sida, så den togs ut lokalt för att skickas in på analys. Är den inte elakartad krävs ingen ytterligare åtgärd, men är den elakartad kan juvret behöva avlägsnas även på den sidan. Men det ingreppet hade inte kunnat göras samtidigt i alla fall, för det hade medfört alldeles för stora risker för Kickan, så jag fick själv ta beslut om att vi skulle göra så här. Annars hade den tumören fått sitta kvar, och så hade man tagit bort den när detta sår är läkt och Kickan har återhämtat sig. Nu är det bara att hålla tummarna att analysen säger att båda tumörerna var av benign = godartad typ!
 
Eftersom såret såg så pass bra ut, valde jag att ta av tratten på Kickan och istället ta på henne den overall vi låtit sy till henne. Dels är hon så olycklig med tratten, och dessutom mejar bulldoozer-Kickan ner både mig och de andra trollen med sin framfart. Igår fick hon vara utan både overall och tratt, då vi kunde vakta henne hela tiden, och hon försökte inte ens röra bandaget. Nattetid är det däremot tratt som gäller, för när det börjar klia kommer garanterat stor-tungan att smita på otillbörligt uppdrag!
 
I övrigt är Kickan lika pigg som vanligt, vägrade kissa med tratt på, men fixade det direkt när overallen kommit på. Perfekt placering av svanshålet, tillåter att både funktion nr 1 och 2 kan utföras med overallen på!
 
Tratt borttagen, overall på!
 
Eva Lundberg är verkligen jätte-duktig på att sy hund-attiraljer! Har tidigare köpt av hennes
halsband, men den här har hon specialsytt till Kickan.
 
Kan förresten berätta om att det blev ett bra slut på den tävling jag tidigare flaggat för här på bloggen och bett er om hjälp med röster, dvs en tävling där man kunde vinna hundmat för ett år och få chans att även vinna en fotografering. Min klasskompis Ica vann tävlingen med över 200 rösters marginal till tvåan. Så nu blev det en massa mat till gatuhundarna i Rumänien! Tyvärr valde inte juryn henne och Smiley till fotograferingen, men det är deras förlust!
 
Lev å må!

Veterinärbesök & rösta på min vän!

I morgon ska jag med Kickan till veterinär. Har upptäckt en liten knöl på hennes juver som behöver undersökas. I morgon blir nog främst en hälsoundersökning och ställningstagande till det ofrånkomliga, för en knöl kan endast bedömas till 100% genom att plockas bort och undersökas efter det. Man gör sällan biopsier på hund, eftersom det är så stor risk för antingen spridning av dåligheter eller infektioner. Så det lär vara kniven som väntar. Jag får vår favvo-veterinär, så jag känner mig trygg på det viset i alla fall. Ska även försöka charma till mig att få vara med och assister, eller åtminstone få titta på! Jag hoppas och tror att jag upptäckt knölen i tid, för den är verkligen jätte-liten.
Igår bakade jag bullar, och medan degen jäste tog jag mig i örat och körde "total make-over" på trollen. Nåja, åtminstone tandborstning, öronrengöring och kloklippning. Vi fick första snön igår, så Niki och Jackie var ute i rastgården och busade. Hade inte hjärta att ta in dem för nåt så tråkigt, när de dessutom var så duktiga och tystlåtna. Så idag när jag skulle fixa dem, medan jag hade mocka-rutor på gräddning i ugnen, då kommer hela övriga gänget frivilligt och vill ha sina tänder borstade. Förmodligen främst pga att de gillar smaken av tandkrämen, men nog borde det väl även innebär att de är rätt vana att bli hanterade också! Älskade trollungar!
Har blivit en del busande i den härliga snön som kommit. Inte mycket att hurra för egentligen, men tillräckligt för att det ska vara åtminstone lite vitt på backen. Egentligen är väl allt bättre än den lera vi haft på gården större delen av hösten. Först dammade det hela sommaren, så vi fick rengöra öronen extra ofta. Nu i höst har fokus legat på tassrengöring istället...

En klasskompis till mig har varit två svängar som volontär till gatuhundarna i Rumänien. Ett väldigt behjärtansvärt projekt, och jag skulle väldigt gärna kunna åka jag med. Men våra hundar här på hemma-plan behöver mig, och det är här jag gör min insats. Så istället försöker jag komma på andra sätt att hjälpa. Det är ju tyvärr främst pengar som behövs, och den produkten har ju inte jag gott om... Men nu har Ica kommit på en bra idé själv, då hon är med i en tävling där hon kan vinna hundmat. Så nu försöker jag hjälpa Ica att ragga röster så hon vinner den här maten! "Ingen kan allt, men alla kan något"! Så nu bifogar jag länken även här, och hoppas ni hjälper mig att rösta ihop mat till gatuhundarna i Rumänien!!!
 
Smiley
Ica och hennes gatuhund Smiley, som fått ett nytt hem hos Ica utanför Göteborg!
Hjälp oss hjälpa till att ge fler hundar som Smiley lyckliga slut! Gå in och rösta på
länken nedan!

http://www.friskies.se/tavling/?page=single&item=507dbf84a514b8.99051588


Lev å må!

Höst...

Ja, tiden den fortsätter att springa, och jag undrar om inte tempot stegrats ytterligare?! Oktober har gjort entré idag, och vart har den här sommaren tagit vägen? Hela tiden är det något som väntar på uppmärksamhet på "att-göra"-fronten, trots att man tänker att "sen" blir det lugnare. Jag väntar ännu på att "sen" ska inträda... Men å andra sidan, "den som funderar för länge över nästa steg, kan bli ståendes resten av livet på ett ben!". Vi får ju mycket gjort också! Efter fröken Amazon blev klar och av med sin oskuld på Kanonrundan, en rallytävling i Boden, har det varit många eftersatta projekt som äntligen har blivit gjorda på hemma-fronten. Grannhuset är inte längre lila, utan stiligt rött med vita knutbrädor och vitt runt fönstren. Även bodan på gården är delvis målad. Mycket återstår, men det tar sig! Här hemma har vi byggt om vårt gamla pannrum till delvis lager till garaget, eftersom vi numera har bergvärme. Igår fick även Robert fixat en låda som skydd över slangarna som går ut till borrhålet. Bastun här inne har fått en ansiktslyftning, och är nästan klar, samt en massa annat som man knappt kommer ihåg för att det har hänt så mycket. För egen del har det varit mycket fokus på första deltentan i Hundsjukvårdsutbildningen, men det gick jätte-bra, fick VG (högsta betyget vi kan på på den här kursen). Däremot har jag nog haft nån form av träningsvärk i muskeln i planetariet mellan axlarna, för det har varit segt att komma igång igen med pluggeriet efteråt. Var som att man tömde hjärnan på allt, orkade knappt köra hem från Kalix när jag hade varit och skrivit!
Niki och Danica har haft en attack med hög feber under September. Bara för några timmar, men Niki var så högt som 41 grader! Det blev akut till veterinär, och Niki fick febernedsättande, men man hittade inget annat än mycket vita blodkroppar som tydde på akut infektion. Samma sak med Danica, men hennes febertopp blev 40,5, och hon var mindre allmänpåverkad så hon behövde aldrig några febernedsättande. Hennes feber gav också med sig rätt snabbt. Vi tog röntgen på båda för att utesluta livmodersinflammation, men inget där heller. Skumt, men skönt att det inte blev långvarigt! Nu löper Danica, höglöp rent av, så det är lite oroligt i flocken. Hennes hormoner flödar fritt, och alla andra ska dansa efter hennes pipa. Tur att det är en alfa-hona som har veto-rätt då = jag! (ler) I övrigt räjsar vi på för fullt med sparkcykeln. Har nött ut 3 däck i sommar (ett i fjol), eller dvs det tredje smäller vilken dag som helst för det är alldeles blankt. Men det är inte så konstigt, för på grus har vi sladd ibland och i kurvorna går det ibland på 2 hjul! Vansinnigt skoj är det i alla fall! Har tänkt på att skaffa hjälm, för det går gode fort ibland, men hittills har det som vanligt stannat vid en tanke...
Dags att återgå till studiernas värld. Idag väntar ytterligare fördjupning i mag-tarmkanalen = intressant!
Lev å må!


Goaste mamma har köpt en stor nalle på Loppis, som trollen fullständigt ääääälskar! Här är
det Niki som slocknat med den

Sista persontåget har avgått från Karungi, och min pappa fick vinka av det!

Här är det Jackie som slocknat på sin hylla med stor-nallen.

Så här vackert bor vi! Detta är uppe vid vad som kallas "träsket", men det är egentligen en liten sjö, kort
och gott. Sötvatten av så bra slag att vi tidigare fått vårt dricksvatten härifrån, så det är perfekt för hundarna
att bada i!

Efter kapitlet om tänder på hundsjukvårdskursen, blev jag varse om att det inte är tillräckligt att
bara skrapa tandsten vid behov, även om det är långt mycket mer än många hundägare gör. Men
att borsta tänderna motverkar plack, och dessutom motverkar det fickbildning i tandköttet. Så
nu har vi som mål att borsta 3 ggr / vecka. Ibland blir det inte riktigt så många gånger, och ibland
blir det fler. Men jag känner mig nöjd. Dessutom har jag köpt ett medel som ska sättas i dricks-
vattnet, som även det ska motverka plack. Tänder kan bli en både dyr och smärtsam historia,
det har jag ju själv erfarenhet av... Dessutom sällan tänderna omfattas av försäkring, och då det
krävs insats av både veterinär och tandläkare för hund, så är det kostsamma ingrepp!

Våran sista notskrivning är äntligen utförd! Efter ett drygt decennium tackade vi för oss, och
det var ett bra sätt. Solen sken och vi hade trevlig sällskap på notningen. Danica fick följa
med, och vi tog oss lite frisk luft så ofta vi fick chansen. Här på Södra skjutfältet i Boden.

Här är ännu inga knutbrädor på plats, men kolla skillnaden! Efter detta har Rut även målat
grunden, så det har blivt jätte-bra det här!

Ungarna tyckte tydligen att det behövde pyntas lite bättre i ett av våra fönster...

Röntgenbild av Danicas buk, fotade av skärmen med mobilen så bilden är inte allra bäst men...

Mina vackra hängisar som jag fick av mamma i början av Juni, och det här är slutet av Augusti! Vilken
blomprakt de bjöd på hela sommaren!

Nässelfjärilar får mig alltid att tänka på min älskade Aki... Fråga mig inte varför, men så är det...

Senna visar hur könsneutral han är, genom att direkt välja den rosa nya bollen, trots att det även
fanns en blå!

Penske och husse har slocknat på soffan - äkta kärlek!

Ett av sommarens projekt har varit att möblera om mitt kontor. Är jätte-nöjd, blev väldigt
funktionellt, och dessutom ryms trollen mycket bättre. Utöver dessa på bilden så har jag två
troll under skrivbordet!

Robert fick hjälp av Jan och Kenth att bygga ställning till måleriprojektet. Själv fick jag
bli en hejare till hantlangare och har nu lärt mig en massa termer som jag inte lär ha nån
nytta av i framtiden! (ler)

Ett av sommarens trevligaste inslag, var när Schumie tog med sig matte Sanne och reserv-
matte Elin på besök! Älskade trollunge, så fin han är! Är så lyckligt över att han fått ett så
bra hem!

Mina gula blommor, som jag inte vet vad de heter, blev gigantiska i år! Tror de trivs med vilt-
stängslet för de har aldrig varit högre än så här!

Niki har bäddat ner benet i BIA-bädden och lagt sig själv i bädden utmed!

Jakt-laget i Baskeri sparar ben och slaktputs åt oss, så mammas kastruller har fått gå varma och frysarna
svämmar över. Men det är såååå bra, för mammas älg-mat äter både Jackie och Danica även när de har
sina dåliga perioder... Nåja, nästan alltid i alla fall! Sen är det ju fantastiskt gott med ben! Visst, vi får torka
lite spya ibland, och ibland säger magarna ifrån. Men vi brukar hålla ca en halvtimme som tidsgräns för
hur länge de får gnaga ben, och då brukar det funka ganska bra. Är ju så bra för tänderna, och riktigt bra
hjärngympa också!

Kong-rally i rastgården!

Prinsessan-Danicas ljuva blick!

I sommar har vi varit sparsamma med badandet. Några svängar har det blivit, men betydligt
färre än i fjol. Mycket beroende av fästing-monstren jag inbillar mig att håller till i närheten av
våra badplatser! Sen har vi inte haft så grymt varm sommar heller, utan helt perfekt runt 20-
snåret. Nästan inget regn den här sommaren heller, men desto mer i höst. Precis som i fjol.
Många tror oss inte när vi berättar hur fina somrar vi vanligen har, men det verkar ha att göra
med att vi ligger mellan två stora älvar, precis vid havet.

När det varit varmt har vi svalkat oss själva i våra egna badbaljor som mommen har köpt!
Här är det Niki som rockar loss med sin favoritboll, som hon uppenbart håller på att tvätta i
badbaljan. Allt under överinseende av Jackie.

Jag och Kickan var på kvällstävling i rallycross i Kalix - oj så duktig hon var! Öppnade inte
munnen för annat än att andas, till skillnad från dottern Danica som höll på att skälla ihjäl oss
veckan innan på rallycross i Piteå...

Nytt altanräcke har det blivit också! Det gamla funkar fint till vår egenhändigt fixade agillitybana
här hemma på gården! Toppen-nöjd med resultatet, som blev en rolig omväxling i träningen. I
synnerhet Pirelli, Senna och Niki älskar det, men de andra gillar det också! Förutom möjligen
Penske, som helst bara leker med sin gula boll. Dock är det han som syns bakom hindret på
denna bild... Vill inte hoppa med honom heller i onödan, eftersom han är så pass stor och tung,
även om han trots det är väldigt smidig. Men det är onödigt att fresta på lederna.

Sötis-Jackie har slocknat

Ställnings-byggnationer igen

Jackie undersöker mina fina blommor som jag fick av mamma, pappa och Robert när jag fick
VG på hundsjukvårdstentan!

Senna har ju hunnit fylla 4 år också! Den här bilden är tagen på hans 4-års dag, när jag och
Rut var ute på promenad på Axelsvik.

Våra nya Jollyballs, som vi lyckats hitta på canis.se!

Senna och Penske

Senna och Penske svalkar sig i badbaljan i rastgården

Man behöver aldrig känna sig ensam i detta hus, inte ens när man går och uträttar sina ärenden i "hemliga
huset"...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Fästing-eländen!

2012-05-28
Igår var jag och mamma och promenerade i skogen på Frevis med Danica och Niki. När vi kom hem och jag skulle släppa ut dem ur bilen, såg jag en fläskigt stor (för att vara krypande) fästing i Danicas ansikte! Usch, tvi, blä, urkel, usch! Var våra myggor verkligen tvungna att berätta för dem att Norrbotten är ett paradis?! Hellre en miljard jobbiga myggor, än en enda vidrig fästing! De är ju inte bara äckliga och har ett äckligt förfaringssätt när de ska kalasa på lite mat, utan sprider ju en mängd jobbiga sjukdomar också. Vi plockade 2 fästingar på hundarna i fjol, så vi får väl hoppas att de inte har ökat i antal och blivit jätte-många i år heller! Förlåt vänner i södra Sverige, men ni får gärna behålla dessa monster! Har även läst om att den bruna hundfästingen börjat komma till Sverige. Den är ännu vidrigare än de vi redan har, men tack och lov har den ännu bara påträffats i Skåne! Hoppas verkligen den utrotas i tid!!!

Jackie hade två urtikaria-bulor på nosen i lördags, men peppar, peppar, sen har jag inte sett något. Måste väl dock ändå tyda på att det inte är maten hon reagerar på, eftersom hon ätit samma mat i princip hela vintern... Tror snarast det är något luftburet, eller något hon far och undersöker utomhus, som hon inte borde undersöka... Bara hålla tummarna och hålla koll, så jag inte släpper det till samma djupa nasala pyodermi hon fick i höstas. Vill gärna slippa både antibiotika och kortison!

I lördags blev fåren klippta! Skönt att ha det gjort! Emma, Robban, Rut och mamma var här och hjälpte till. Som vanligt såg jag till att klippa klövarna medan fårklippar-Jörgen hade dem sittandes på rumpan.

Det sägs att det var morsdag igår. En lite konstig dag om man tänker efter. Om jag gratulerar mamma på morsdag, blir det ju ungefär som att klappa sig själv på axeln och säga "grattis för att du fått dras med mig i så här många år!" Mamma är min bästis, och jag älskar henne varje dag. Hon skrattade själv åt det, och sa att jag inte fick köpa någon morsdagsblomma till henne, för det hade hon gjort själv! Hmmm... kan det tolkas till att hon inte tyckt att det varit så anskrämligt att dras med mig ändå?! Om hon gratulerar sig själv på morsdag menar jag, för man kan väl ändå inte gratulera sig själv till något man inte tycker om?! (ler) Nåväl, mamma köpte även en marsipan-tårta, bara för att det är så jäkla gott, så inte ens en tårta behövde jag göra! Får göra en nån annan gång, bara för att det är så gott!

Nu återstår bara en data-träff på hundsjukvården den här terminen, och då står test-tenta på schemat. Senaste träffen, förra tisdag, hade mina hjärnceller tagit semester, och jag betedde mig som om jag inte hade läst något alls under det senaste läsåret. Pinsamt var det! Tisdag den 11/9 står riktig tenta för första halvan, dvs ca 1000 A4-stenciler, på schemat. I övrigt återstår ett år, och det är jag glad över. Den här kursen är så intressant att jag inte vill att den ska ta slut! Har så mycket trevligt med mina kursare och vi lär oss så mycket av varandra också!

I fredags provade jag Halti-nosgrimma för första gången. Funkade hur bra som helst på både Jackie och Pirelli, som gick helt lugnt och utan att stressa som vanligt i kopplet. Niki gick klart lugnare, men självklart var min stukade harpalt inte helt lugn vid första försöket ändå, men klart åt rätt håll! I lördags testade jag även på Kickan, och det var tok-stor skillnad mot tidigare! Visst tenderar hon att dra ut i kopplet bra mycket oftare än övriga, men jämfört med hur hon varit tidigare så var det helt underbart att gå med henne! På Danica testade jag Halti-sele, och det funkade också toppen. Testade densamma på Pirelli igår, och även på henne funkade det! Jag har tidigare sett såna hjälpmedel som nederlag och bevis på att min egen träning inte funkat som jag hoppats. Men efter att ha sett en jätte-duktig kursare till mig lägga ut bilder på facebook med halti på sina hundar, då insåg jag att det inte var något nederlag utan som hon sa med sin kloka utläggning : - Nej, det är inte ett nederlag, bara en liten genväg!
Det lät jätte-bra tycker jag! Jag kommer givetvis fortsätta att träna på att försöka få dem att gå fint utan hjläpmedel, men min stackars rygg är väldigt glad över att ha fått hjälp!


Den här underbara bilden har jag "knyckt" (fast ägaren vet om det!)
av min klasskompis Anneli. Jag kunde inte låta bli, för jag blev totalt
såld när jag såg den. En promenad med hennes vita schäfer-tjejer
och sonen i dragkärra; klart en förening av nytta och nöje!


Direkt solstolen kom på plats i rastgården, intog Jackie sin tron!
Vet inte, men jag hade planerat den till mig själv...
Förövrigt syns en röd badbalja i bakgrunden; Ö&B har nu fått hem nya
"sandlådor" (som de kallar dem) som passar perfekt att ha till hundarna
till att leka i och kyla av sig i - rekommenderas!

Nya familjemedlemmar!

2012-05-17
Igår var det på dagen ett år sedan vår älskade Pricken promenerade över regnbågsbron, och saknaden efter honom är fortfarande enorm. Jag inbillar mig fortfarande att jag hör honom jama ibland...
Utan att ha tänkt på det, blev det genast ett trevligare skimmer över en annars svart dag i historien, då mamma påminde mig för ett tag sen att det börjar vara dags att fixa en ny kanin till Robert. Våran Lill-Janne dog ju i vintras, och även om alla våra djur så klart är gemensamma, så var det något av Roberts hjärteprojekt och han som engagerade sig mest. Så igår kom jag mig för att kolla av blocket, och hittade givetvis massor av sötnosar. Dock var jag helt inne på att vi helst skulle ha en vuxen kanin som var van att vara ute. Inte bara för ute-vanan, utan även för att det liksom med hundar och andra djur alltid är ett så mycket större intresse på bäbisar. Jag tycker inte att man begått något fel för att man blivit stor!
Rätt snabbt hittade jag två tjejer i Överkalix, 1-åriga systrar (Lejonhuvade dvärgkaniner) som såldes inklusive bur. Jag ringde på annonsen, och fick prata med en jätte-trevlig karl. Det visade sig att kaninerna haft ett jätte-bra hem, men att barnbarnen som egentligen ägde kaninerna, hade flyttat till Luleå. Jag fick förtroende direkt, och mamma och pappa ställde så klart upp direkt! (som alltid!) och givetvis slutade det också med att vi fick kaninerna och buren av dem. Till Robert sa vi inte ett ord.
När de kom hem med tjejerna, låg Robert och sov på soffan (slutkörd av alla garage-timmar), så jag väckte honom och ljög att han skulle komma och bära en hylla som mamma varit och hämtat åt mig. Sur som ättika vandrade han upp, och förkunnade att vi inte hade nån plats för hyllan. Jag spedde på och sa att den kunde väl stå i garaget till jag hade gjort plats! Ännu surare, ny-vaken och små-grinig, kom han ut och tittade motvilligt in i Citran. Efteråt har han berättat att han blev alldeles ställd, att det tog ett tag innan han fattade att det inte bara var en bur, och sen han väl fattat att det var en kanin blev han upplyst om att det var två. Först var han tveksam varför det var två, men sen han väl landat tyckte han det var jätte-bra! Vi hade tidigare pratat om att köpa en kompis till Lill-Janne, men fick då lära oss att det inte är så lätt att få kaniner att vilja ha en kompis, att det lätt blir slagsmål. I så fall ska man ha haft ihop dem från början.
Dessa tjejer är alltså systrar, men man tog den bruna tjejen först och någon vecka senare den grå. Det hade blivit en rejäl fight först, men sedan de rett ut rangordningen har det fungerat jätte-bra!
Som vanligt valde vi namn med race-anknytning efter storheter och personer vi tycker om, så numera går brudarna under namnen Pia och Michele. Pia är en underbar vän i Örebre och Michele kan vi knyta till både Michele Mouton (stor rally-kvinna på 80-talet, åkte bl a VM) och även favorit-däckmärket Michelin.

Tjejerna var jätte-rädda efter färden till nya hemmet, så klart. Så vi har främst fått dem på plats, en lite provisorisk plats till gräset kommit igång och börjat växa, samt gett dem mat och grejor. Vi får ta kontakten i sakta mak, så de får vänja sig med sina nya omgivningar.
Kusin-Linnea skrattade och tyckte att det blir lämpliga tjejer till hennes Ludde (samma ras som tjejerna), men Robert sa stopp, inga bäbisar här inte! (ler)

På hundfronten är det mesta som vanligt. Väntar på att Kickan, Niki och Pirelli ska börja löpa, för hormonerna flödar fritt här på Egnahemsvägen!
I skrivande stund har Jackie precis klättrat upp på skrivbordsstolen bakom mig. Blev tydligen lite matte-sjuk...

Lev å må!


Michele, nya buren står bara provisoriskt på en lugn plats vid garaget.
Vi kommer att flytta buren till en gräsplätt, så snart gräset kommit
igång och börjat växa.



Pia, lilla räddharen. Inte lika kavat som Michele som raskt sprang
ner till burens undervåning



Fina buren som följde med. Bilden tillhör gamla ägarna, Göran &
Christina, men den var så fin så jag lånar den för att visa.



Bloggen sparad för framtiden!

2012-05-02
Det är inte klokt hur tiden springer! Ok, att tiden går fort när det är sommar, för att man helst vill pausa tiden extra mycket då, men nu har den sprungit förbi hela vintern, och vi är redan inne i Maj!
Det har varit dåligt med uppdateringar för mig ett tag nu, men i gengäld har jag varit desto bättre att uppdatera motorbloggen med Amazon-bygget. Som en liten dåres försvarstal...
Jag har i alla fall idag slutfört något som gnagt mitt samvete en längre period; jag har nämligen kopierat min egen blogg med all text och alla bilder, och gjort ett word-dokument av det så jag kan få ut och spara i pappersformat. Från början var det en god bit över 800 sidor, men nu har jag redigerat ner det till ca 350 sidor! Fick krympa lite bilder... I synnerhet är det början av bloggen, när jag så flitigt dokumenterade valparnas utveckling från tjuvparning till flytt, som jag är extra rädd om, men överhuvudtaget är det ju en "dagbok" att vara rädd om. Har allt haft en riktig nostalgitripp redan nu!

Jag har provat cykla med springer på min bockstyrade cykel. Det var ingen bra idé, alldeles för vingligt. Sen är jag ju lite inne på att det är svårt att hålla ett lagom tempo för hundarna med en 2-hjulig cykel också. Så jag fick Robert att montera springern på min 4-hjuliga sparkcykel istället, funkar låååångt över förväntan! Varför kom jag inte på detta redan förra sommaren?! Jag kör inga långa rundor, utan låter mer bara trollen rasa av sig lite energi. Är ganska restriktiv med att springa på asfalt, för jag är så rädd att någon ska förstöra sina leder!


Danica är inte överförtjust i att sitta fast i en sele, men det går framåt!


Danica och Niki myser på kökssoffan


Niki livsnjutare!


Jackie och Pirelli myser på rumssoffan


Utsikt från mitt kontor; Niki och Danica

Påskafton

2012-04-07
Mamma blev poppis idag när hon delade ut påsk-lådor till trollungarna, som innehöll 2 st köttbullar och 1 st grisknorr! Anledningen till att Niki inte är med på bilderna, är att Danica stal hennes karton, men Niki lyckades knycka tillbaka grisknorren i alla fall!

Helt sjukt underbart väder har det varit hela den här veckan! Sitter precis och pustar ut efter att ha kört slut på hundarna; 2+2+2+1, idag var det Jackie som fick köra ensam-race. Ska strax börja steka oxfilé och potatis, och även ungarna får senare middag eftersom vi motionerade först idag. Man ska ju alltid tänka på att man inte ger mat en timme före och en timme efter hårdare motion!

Förresten måste jag gå upp på högenergifoder åt Kickan, för nu är hon i tunnaste laget. Då blir det nog så att jag även ger det till Jackie, det lilla jag nu får i kräsen-majan av torrfoder. Måste handlas till veckan!
I övrigt har vi gott om päls nu om nån behöver! Hela gänget utom Danica pälsar!

Lev å må!


Mamma blev väl mottagen med alla sina påsk-lådor. Givetvis visade
ju Danica att hon och "mommo" är bundisar! Penske står och väntar
bakom ryggen, och Niki och Jackie skymtar åt fönster-hållet.




Senna snirklade ut grisknorren utan att det knappt syntes på kartongen!
Han var förövrigt jätte-duktig att dra idag igen! Det tar sig för en av
mina två mindre frivilliga dragare!


Pirelli har gömt hela nästan i lådan!


Jackie har ofta en lustig stil när hon ska äta nåt gott; hon glömmer
bakbenen på golvet, och gömmer det goda i ett hörn i kökssoffan för
att freda sig mot övriga.


Kickan föredrar röda mattan, och här har vi inget finlir - slit sönder
skiten och ät upp den helt enkelt!


Danica har som vanligt min sko, och dessutom dubbla påsklådor.


Penske "Godis-kungen" undersöker om han verkligen inte missat
något i kartongen...

Långfredag

2012-04-06
Idag har vi haft sedvanlig städ- och renoveringsfredag, spelar ingen roll att det är s k söndag idag det ska ju göras ändå. Först kloklippning, där vi faktist hållt klippning varje vecka ett bra tag nu. Otroligt att det ändå hinner växa så pass mycket på en vecka! Jag har som mål att klippa varannan vecka, men gör det helst oftare eftersom jag vet att klorna blir så himla fina av det. Sen hade vi stora päls-manifestationen också! Bara Danica som inte pälsar ännu, så det blir ett lass kan jag meddela.
Därefter har alla hundbäddar och filtar hängt ute hela dagen, och tvättmaskin och torktumlare har gått varma med sängkläder.
Det är helt underbart ute på isen nu, riktigt äkta norrländsk vår! Solen har lyst från klarblå himmel hela dagen, men det är så hiskeligt mycket folk i farten på isen i dessa tider, så vi bidar vår tid och kör först efter middagen. Det blir betydligt mer lugn och ro på så vis, och inte så mycket att skälla åt heller för den delen.
Ungarna är jätte-duktiga, och t o m Senna har börjat visa intresse för att dra! Dock inte Danica, för hon tycker fortfarande att hon är vansinnigt ful med sele. Endag gången hon går riktigt bra fot, är väl med sele, draglina och spark! Nä, nu var jag orättvis, innan löpet gick hon jätte-fint i koppel också. Måste väl genom de här hormonerna igen, innan vi återgår till det normala igen kan jag tänka.

Vill önska er alla hund-maniacs en riktigt GLAD PÅSK!

Lev å må!


Axelsvik i måndags, när jag var med mamma och fixade påskris,
eller mamma fixade ris medan jag gick med Danica och Penske.
Övriga gänget körde jag slut på med spark.



Prinsessan Danica


I söndags fick jag haveri på sparken, precis när jag skulle köra om
en annan hundmänniska på isen, då bara vek sig sparken. Muttrarna
som håller ihop sparken vid sitsen var puts väck, men som tur var
satt skruvarna kvar. Så då fick Robert rycka ut och laga! Som tur
var hade jag inte hunnit så långt. Senna och Pirelli förstod inte varför
jag stannade och började muttra...


Fått ett fint påskris och mumsiga påskägg av mamma. Men hon har
knytt igen det stora, och jag får inte öppna det förrän påskafton! Men
jag fick ett litet så jag skulle klara mig till dess! (ler) Niki var väldigt
nyfiken på snöret, och höll så när på att dra ner ägget i backen.
Ofta mamma skulle trott på den storyn, hon skulle garanterat trott
att det var jag som inte kunde hålla mig! Jag som aldrig ens tjuv-
kikat på en julklapp!


Niki var livrädd för påskriset när mamma kom ner med det, och skällde
ut det ordentligt. Men sen har hon nyfiket som en katt runt het gröt,
gått och kikat på det, och det skulle inte förvåna mig om hon snart
har dragit ner det från köksön! Bra träning, att vänja sig så sakteliga
mot sina rädslor, så det kan t o m vara värt att riskera en vas!


Nya springskor!

2012-04-03
Jisses vad det kommer att gå undan på våra promenader, då jag fått så här fina springskor av min mamma och pappa!
Ikväll blev det sparktur på isen med alla sju, delade upp dem parvis och så körde jag själv med Penske. Ikväll hade han dock mest att göra med att lukta på alla goa lukter, och dessutom skälla ut en vansinnigt farlig farleds-stolpe! (ler) Jackie och Pirelli hade tok-speed även idag, och det är fantastiskt roligt, men dock med hjärtat i halsgropen på de platser det råder blankis!


Tidigare inlägg
RSS 2.0