Långfredag

2012-04-06
Idag har vi haft sedvanlig städ- och renoveringsfredag, spelar ingen roll att det är s k söndag idag det ska ju göras ändå. Först kloklippning, där vi faktist hållt klippning varje vecka ett bra tag nu. Otroligt att det ändå hinner växa så pass mycket på en vecka! Jag har som mål att klippa varannan vecka, men gör det helst oftare eftersom jag vet att klorna blir så himla fina av det. Sen hade vi stora päls-manifestationen också! Bara Danica som inte pälsar ännu, så det blir ett lass kan jag meddela.
Därefter har alla hundbäddar och filtar hängt ute hela dagen, och tvättmaskin och torktumlare har gått varma med sängkläder.
Det är helt underbart ute på isen nu, riktigt äkta norrländsk vår! Solen har lyst från klarblå himmel hela dagen, men det är så hiskeligt mycket folk i farten på isen i dessa tider, så vi bidar vår tid och kör först efter middagen. Det blir betydligt mer lugn och ro på så vis, och inte så mycket att skälla åt heller för den delen.
Ungarna är jätte-duktiga, och t o m Senna har börjat visa intresse för att dra! Dock inte Danica, för hon tycker fortfarande att hon är vansinnigt ful med sele. Endag gången hon går riktigt bra fot, är väl med sele, draglina och spark! Nä, nu var jag orättvis, innan löpet gick hon jätte-fint i koppel också. Måste väl genom de här hormonerna igen, innan vi återgår till det normala igen kan jag tänka.

Vill önska er alla hund-maniacs en riktigt GLAD PÅSK!

Lev å må!


Axelsvik i måndags, när jag var med mamma och fixade påskris,
eller mamma fixade ris medan jag gick med Danica och Penske.
Övriga gänget körde jag slut på med spark.



Prinsessan Danica


I söndags fick jag haveri på sparken, precis när jag skulle köra om
en annan hundmänniska på isen, då bara vek sig sparken. Muttrarna
som håller ihop sparken vid sitsen var puts väck, men som tur var
satt skruvarna kvar. Så då fick Robert rycka ut och laga! Som tur
var hade jag inte hunnit så långt. Senna och Pirelli förstod inte varför
jag stannade och började muttra...


Fått ett fint påskris och mumsiga påskägg av mamma. Men hon har
knytt igen det stora, och jag får inte öppna det förrän påskafton! Men
jag fick ett litet så jag skulle klara mig till dess! (ler) Niki var väldigt
nyfiken på snöret, och höll så när på att dra ner ägget i backen.
Ofta mamma skulle trott på den storyn, hon skulle garanterat trott
att det var jag som inte kunde hålla mig! Jag som aldrig ens tjuv-
kikat på en julklapp!


Niki var livrädd för påskriset när mamma kom ner med det, och skällde
ut det ordentligt. Men sen har hon nyfiket som en katt runt het gröt,
gått och kikat på det, och det skulle inte förvåna mig om hon snart
har dragit ner det från köksön! Bra träning, att vänja sig så sakteliga
mot sina rädslor, så det kan t o m vara värt att riskera en vas!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0