jennyhn

2016-07-04

Den sista dåren är förmodligen inte född än, men en av de värre har funnits med ett bra tag - det vill säga JAG! Ibland undrar man vart det egna "kontorslandslaget" tagit vägen, för tyvärr är det inte bara "semesterstängt" ibland, utan jag har jämt "otur när jag tänker".

Den här dagen är inget undantag!

Jag tillhör dessa nördar som funderar över vad man skulle kunna göra av de mest konstiga saker, som av de flesta kallas sopor, och har rätt bra lager av typiska "bra-att-ha-grejor". Dock är jag inte bara en hamster, utan jag hittar på mycket tok av det jag sparar, men ändå. Jag är verkligen ingen "miljö-mupp", utan en hyffsat normal brukare (eller möjligen FÖRbrukare) av jordens tillgångar.

När det gäller mat försöker man så klart ta tillvara på det mesta, och då man har tre bortskämda får ute i hagen, hamnar förhållandevis lite i sophinken. Dessutom brukar den ena maträtten ha en tendens att förbereda nästa, typ som nu, då renskav och mos, blev grundplåten till palt - ja, jag vet att många säger att "riktig palt" gör man inte på mos - men det struntar jag i. Det här är mormors och mammas gamla recept, och det är palt som jag vill ha palt! När palten är uppäten, återstår palt-spad, och palt-spad är perfekt att baka bröd av. Japp, men därmed inte sagt att man måste göra bröd av ALLT spad. Få in det i planeten på det här puckot!
Givetvis måste man använda upp allt spad, det går ju inte att hälla bort! Som om man tänkte så varje gång man häller bort spagetti-vattnet! Hmmm... Nä, inga nya griller i planeten nu! Till sak.

Jag brukar baka på 1,5 till 2 liter när jag bakar, den här gången mätte jag inte utan slog till med ett storbak av grötfranskor. Innan jag ens började baka, insåg jag att jag var tvungen att dela upp gröten i två omgångar mer lämpligt hade varit 3 omgångar, insåg jag efter ett tag. Jag hällde i allehanda produkter, lite "Man tagar vad man haver" i Kajsa Varg-anda. Första omgången gick bra, men andra omgången blev en överfull degmaskin, så det var bara att hälla över i en bunka till och jobba in mjölet för hand i hälften. När jag var redo för att baka ut, stod jag inför tre stora bunkor, som samtliga svämmade över av deg! Typ tre gånger så mycket som jag normalt bakar av!
Min plan var "små-franskor", det reviderades redan till första plåten, då det blev "ganska-stora-små-franskor", men redan på andra plåten var det "mega-franskor" som gällde.Nåja, nu är franskorna hopknådade, några färdigt gräddade, några köar till ugnen, och en bit har landat gött i min mage. Disken är avklarad, sånär som på bakbordet och plåtarna som ännu används.
Hur knäpp man än är, så finns det ändå tillfällen, som nu, som man ändå får tillåta sig att vara lite nöjd med sin insats - ibland är det bra att vara knäpp. Åtminstone har vi nog bröd för resten av sommaren i alla fall!

 

Lev å må!

 

//JH-N