Örebro-besök och rally-tävling

2013-08-21
Kämpat på med uppdatering av min motor-blogg, men insåg att den här gången går bloggarna lite in i varandra, men att vissa bilder bättre hör hemma på den ena än den andra. Blir som det blir!

Bäst vi satt här hemma i onsdags (förra veckan, tisdag idag) godan ro, och avnjöt en förträfflig middag tillsammans med mamma och pappa i vanlig ordning, plingar det på min telefon. Ett MMS från min "storasyster" Pia Klemming, med en bild på en skylt som det står "Haparanda" på... Men... här hade man sagt att Janne inte fått ledigt, så det skulle inte bli nån Kanonrunda för dem som de hade funderat på tidigare. Då har de murvlarna fått med sig NMS-staben på att inte anslå deras namn i startlistan, bara för att lura hela HN-gänget! Kan man göra så va`?! Ingo Svensson den nidingen, har både varit hit och lånat 940´n, och pratat med mig x flera i telefon, och inte med ett end litet ord har den ordbajsaren försagt sig! Vilka vänner man har va`! Men... Är det på nåt sätt man ska bli grundlurad, så är det av sina bästa vänner på det här sättet! Så jäkla glada vi blev! Så det blev en massa bus och upptåg tillsammans med Örebro-dårarna, trots den knappa tiden inför tävling.

Fredag åkte vi på lite sightseeing. Första foto-stoppet blev dock efter vägen mot Lappträsk, och Robert skrattade gott att han när han väl har en semester-dag lika förb... befinner sig på samma väg han annars åker dagligen. Här har döttrarna till en kompis roat sig med att måla hö-bollar och riggat upp dem så stilig. Det finns tydligen ett spel till dator och telefon, som heter "Angry Birds", det hade Pia stenkoll på, och det var ju tur så vi slapp fortsätta leva i vår ovisshet!

Därefter stod målet mot mat, för hungriga var vi redan när vi kom oss iväg. Egentligen stod det på dagens agenda, att vi skulle visa sörlänningarna "våran by", dvs Haapasaari. Men planer kan ändras i ett tjosan, och så gjordes det även denna dag. Istället hamnade vi i Soukolojärvi, för här fanns det renkött - attans gott sådant dessutom. Så här förstördes en och annan papperslapp från plånböckerna!
 

Undrar vem skylten egentligen borde varna för?! Pia och Janne är det i alla fall som
poserar!
Robert och Pia blev så här glada av all provsmakning!

Därefter drog färden vidare mot Kattilakoski, forsen nedanför Niskanpää, där man även har en restaurang som vi hört gott om. Den var förvisso öppen, men just denna dag var det både minnesstund och kurser som huserade där, så vi fick vänta en stund på våra plankstekar. Men det var också något som den trevliga personalen upplyste oss om, så under tiden vi väntade åkte vi upp till Roberts morbrors ställe, bara några hundra meter härifrån. Där passade vi på att rasta ur hundarna i skogen, innan det sedan var dags att åka tillbaka till Kattilakoski för mat. Eftersom det drog ut på tiden, han pappa ansluta sig till gänget, och samlingen blev komplett.
 

Vi rastade hundarna i skogen, uppe hos Roberts morbror i Niskanpää, där Roberts mamma är barnfödd.
Tyvärr var varken Kurt eller Maritha hemma, så vi fick inte se deras fina loppis. Men det går fler tåg.
Här på bilden är det Niki och Penske som njuter av alla goa dofter i skogen.
 
Utsikt från restaurangen, utöver en Kattilakoski med väldigt lite vatten.
 

 
VG blev betyget till planksteken!
 
Från Kattilakoski styrdes kosan hemåt, men det blev ett stopp hos tomten i Luppio
också.

Vi skrattade gott åt att det stod så vackert skrivet på berget upp i Luppio, med tanken
associerad till vad vi skulle köra under morgondagens rally!
Vi hade regn varvat med solsken, vilket den vackra regnbågen vittnar om!
 
På lördagen blåstes revelj före alla normala människor ens funderat på att kliva upp! Det var bara att masa sig ur sängen och utfodra huliganerna som skulle vara med "mormor" hela dagen, medan husse och matte förlustade sig på rallytävling. Jag mådde skit, fick en reaktion på blodtryckstabletten jag börjat ta på torsdagen. Rent åksjuk innan jag klev i bilen... Nåja, aldrig spytt så mycket i hela mitt liv, aldrig ens under den "vilda tonårstiden", men vi vann tävlingen och det var trots allt jäkligt skoj att åka med. Det enda som knäcker kicken man får av att åka rallybil i skogen, är att själv köra tävlingsbil eller hundspann en vacker vårdag i norr!
 
Passerar Kalix, på väg mot Boden

Pia och Janne slutade 3:a i sin klass, A-förare 4 wd

Vi vann Appendix K, vilket veteranbilsklassen kallas
Blött och lerigt var dagens tema, och diagnosen på vädret var "Heavy rain"

Lagom till prisutdelningen var det dock sol!
 
Den frisyren går inte av för hackor, på den har det jobbats med både hjälm, svett och åksjuka! (ler)
På söndag skulle Janne och Pia åka hem, men först var vi ju tvungna att hinna med några fler äventyr. Nu var det baske mig dags att de fick se vår eminenta anläggning i Vånafjärden, dvs Kalix Motorstadion! Som stolta medlemmar i Kalix MK kunde vi glatt konstatera att både Janne och Pia var mäkta imponerade av vår anläggning!
 
Hundgänget fick en fin rastningssväng runt banan, med på den här bilen är längst fram
Niki, Penske skymtar bakom i röd scarf, herr Hårfager dvs Senna bakom honom, och
Danica till höger om Janne. Pirelli och Kickan och Jackie syns inte i bild

Givetvis var vi tvungen att låta Janne köra nåt varv med pappas Jumpy.
Till slut kom vi oss ändå till Haapasaari. Vi konstaterade att det var inte alls bara ett
hus och en husvagn i byn, utan minsann 3 hus! Hit borde man kanske flytta! (ler)

Robert verkar imponerad av vår by, åtminstone putsar han skylten!
Hundgänget i bilen
Det blev en fika på Kvarngården i Björkfors, innan kosan styrdes hemåt.
 
Lite lustigt att hitta just en låda med "Örebro-kex" när man stumlar in på placet med
två Örebroare i släptåg!
 

Mamma testar väghållningen på en timrad F1´a!
Kantor Janne drar en trudelutt!

Min arbetsplats?!

Många gamla saker på den här bilden... (ler)
När vi vinkat av Örebroarna, var det dags för Robert att sanera Amazing Red efter
helgens äventyr!
 
Lite bilder av hur gården utvecklats efter sommarens jobb. Här är muren vi gjutit med
bl a alla stenar jag grävde upp för att få hål till buskarna
Etapp 1 av gräsmattan blev riktigt bra!
Dags att flytta avspärrningen till Etapp 2!
Rejäla bandgrindar a´la rallytyp, för att hundarna ska se nätet som spärrar av
Halva avspärrningen borta från nya området, och hundarna älskar den nya gräsplätten.
Tyvärr pissar man tydligen på saker man älskar, och även gräver små gropar... Nåja,
kommer tid kommer råd!
 
 
Även roliga saker har ett slut, alltför snabbt många gånger. Bara att längta till nästa besök från vännerna i södern!
 
Lev å må!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0