Kickan 5 år!
2011-07-24
Idag fyller allas vår race-valps-mamma, Kickan, 5 år! Tänk så trist att vi missade hennes 3 första år, men samtidigt så skönt att vi kunde se till att hon inte fick fler dåliga år heller. Jag tror hon är rätt nöjd med sitt nya hem...
I natt gick det åska utav bara 1000:an! Det brukar oftast följa antingen Kalix- eller Sangis älv, och vi ligger ju inte bredvid någon av dem utan snarare i mitten. Så vi brukar mest få följa sådana event på avstånd. Eftersom vi knappt haft nåt regn i sommar, så var det första åskan vi hörde också. Ena blixten kom samtidigt som smällen, men sen höll det nog sig till älvarna i alla fall, för när jag räknade var det aldrig närmare än 5 sekunder och har jag förstått det rätt kunde man räkna med x3 för att få ungefärligt km-avstånd. Inte som jag tidigare trott, 1 km / sekund. Senna har varit rädd för åskan sen han var liten, för det var nog senast vi hade ett liknande oväder. De andra har inte brytt sig om det som hittills varit, men inatt var Niki ordentligt rädd, och under de värsta smällarna hade vi alla hundarna utom totalt obrydda Kickan i sängen. Hade de kunnat, hade de nog krypit in i en, men de nöjde sig med att ligga på och runt som tur var! (ler) När de värsta smällarna var över, var det bara Niki och Senna som var upp-stressade. Senna som har för varm päls för att vilja vara i sängen, sov mellan oss mer än halva natten. Stackarn! Särskilt mycket regn blev det dock inte. Eller det kom rätt mycket i mängd på väldigt kort tid, men det är ju så torrt i markerna att det räckte föga. Men vi får väl hoppas på lite mer under dagen!
I helgen har Robert fått hjälp av svärmor och svärfar med snickerierna på farstun och bron, så det har räntat väldigt bra. Dock blev det en omkonstruktion, så jag gav mig med mina vinklar som jag ville ha, men jag blev jätte-nöjd. Tyvärr tröt materialet, så riktigt 100% färdigt kan de inte göra. Svärmor har grundmålat hela farstun, medan gubbarna snickrat. Ska bli så skönt när det blir färdigt!
Bad-drottningen, Kickan, fyller 5 år idag!
Tänk om alla ungar vore lika klok som Kickan! Det tar inte länge så
slutar hon flåsa, när hon tar hjälp av badbaljan i värmen.
Husse är på besök i rastgården.
Penske-puss myser med leksaks-lejonet.
Åsk-harpalten-Senna
Fina-fina Molly. Ser ni hur mycket Samojed det trots allt är i Senna?!
Leendet går igen hos alla valpar!
Blandis mellan Jämthund och Chow-chow, inte alldeles vanligt. Men
han var stilig denna 10-åring!
Baskeri-dag på torget. Vi hade bussen och rally-bilen där.
Sålde lite alster också...
Vår fina present från härliga Roland och Hjördis från Karlstad! De var
förbi och spanade in våra underverk, efter den trevliga kusin-träffen
i Lappträsk. De har tidigare haft en Schäfer-hane, och nu är Roland
väldigt sugen igen. Behöver jag säga att han blev förälskad i Penske?!
Super-goda jordgubbar från Björkfors, som pappa fixat åt oss!
Idag fyller allas vår race-valps-mamma, Kickan, 5 år! Tänk så trist att vi missade hennes 3 första år, men samtidigt så skönt att vi kunde se till att hon inte fick fler dåliga år heller. Jag tror hon är rätt nöjd med sitt nya hem...
I natt gick det åska utav bara 1000:an! Det brukar oftast följa antingen Kalix- eller Sangis älv, och vi ligger ju inte bredvid någon av dem utan snarare i mitten. Så vi brukar mest få följa sådana event på avstånd. Eftersom vi knappt haft nåt regn i sommar, så var det första åskan vi hörde också. Ena blixten kom samtidigt som smällen, men sen höll det nog sig till älvarna i alla fall, för när jag räknade var det aldrig närmare än 5 sekunder och har jag förstått det rätt kunde man räkna med x3 för att få ungefärligt km-avstånd. Inte som jag tidigare trott, 1 km / sekund. Senna har varit rädd för åskan sen han var liten, för det var nog senast vi hade ett liknande oväder. De andra har inte brytt sig om det som hittills varit, men inatt var Niki ordentligt rädd, och under de värsta smällarna hade vi alla hundarna utom totalt obrydda Kickan i sängen. Hade de kunnat, hade de nog krypit in i en, men de nöjde sig med att ligga på och runt som tur var! (ler) När de värsta smällarna var över, var det bara Niki och Senna som var upp-stressade. Senna som har för varm päls för att vilja vara i sängen, sov mellan oss mer än halva natten. Stackarn! Särskilt mycket regn blev det dock inte. Eller det kom rätt mycket i mängd på väldigt kort tid, men det är ju så torrt i markerna att det räckte föga. Men vi får väl hoppas på lite mer under dagen!
I helgen har Robert fått hjälp av svärmor och svärfar med snickerierna på farstun och bron, så det har räntat väldigt bra. Dock blev det en omkonstruktion, så jag gav mig med mina vinklar som jag ville ha, men jag blev jätte-nöjd. Tyvärr tröt materialet, så riktigt 100% färdigt kan de inte göra. Svärmor har grundmålat hela farstun, medan gubbarna snickrat. Ska bli så skönt när det blir färdigt!
Bad-drottningen, Kickan, fyller 5 år idag!
Tänk om alla ungar vore lika klok som Kickan! Det tar inte länge så
slutar hon flåsa, när hon tar hjälp av badbaljan i värmen.
Husse är på besök i rastgården.
Penske-puss myser med leksaks-lejonet.
Åsk-harpalten-Senna
Fina-fina Molly. Ser ni hur mycket Samojed det trots allt är i Senna?!
Leendet går igen hos alla valpar!
Blandis mellan Jämthund och Chow-chow, inte alldeles vanligt. Men
han var stilig denna 10-åring!
Baskeri-dag på torget. Vi hade bussen och rally-bilen där.
Sålde lite alster också...
Vår fina present från härliga Roland och Hjördis från Karlstad! De var
förbi och spanade in våra underverk, efter den trevliga kusin-träffen
i Lappträsk. De har tidigare haft en Schäfer-hane, och nu är Roland
väldigt sugen igen. Behöver jag säga att han blev förälskad i Penske?!
Super-goda jordgubbar från Björkfors, som pappa fixat åt oss!
Hjärtsnörp!
2011-07-20
Oh what a day! Pappa fyller 56 år idag, så förmiddagen gick åt till tårtbak till världens bästa pappa!
Av förståeliga skäl var det ju inte läge för Danica att vara där, som vi annars brukar. Dvs att jag rastar henne först, och för upp henne till mamma så får hon vara där medan jag rastar de andra för att slippa orosmomentet vid dörren vid hundbyten. Så idag tänkte jag att jag rastar henne extra mycket, så kanske hon är för trött för att orka tjaffsa. Dock blev det lite mer än planerat... Hon och Senna fick busa av sig på gården först, och sen åkte jag ner till vår kära vindkraftverksväg som vi inte varit till på ett bra tag nu. Vi han inte gå många hundra meter, så står en ren mitt på vägen. Hyffsat oväntat möte, då de inte får vara här den här delen av året, de ska visst vara på andra sidan järnvägen (har ingen koll på väderstrecken). Jag la precis ögonen på den, så var Danica efter den! Som tur var, hade jag Senna i koppel. Givetvis var älskade Rut och Emma ute på sjön, men mamma och pappa ryckte ut direkt. Mamma tog patrull där hon stuckit iväg, för Senna har alltid kommit tillbaka till ursprungsplatsen (första sommaren stack han x 2 efter älg, så det är därför han inte får vara lös...). Pappa var ambullerande patrull med bilen efter vägen, och var även upp till träsket och kollade. Robert blev för orolig hemma, så även han kom och höll utkik. Mitt i min panik ringde jag även efter Görre, för det jag var mest rädd för var att hon skulle komma sig ut på vägen, och det är rätt fortkörande och tät trafik nu. Samtidigt som jag ringde Görre, möter jag Jeanette Hansson efter vägen så jag berättar även för henne vad som hänt. Hon var genast engagerad och tog mitt telefonnummer för att vara förberedd. Även Görre var snudd på i bilen innan samtalet var avslutat. Innan detta försökte jag och Senna spåra Danica genom skogen, och traskade tvärs över en myr. Gode blött om fötterna, men där såg vi även hennes spår, så vi gick vidare. Men troligen släppte hon renen rätt snabbt och därför blev det förvirrande för Senna som tappade spåret. Vi kom ut vid första vindkraftverket, och där träffade vi på Robert och tog bilen av honom och åkte iväg och kollade. Efter att ha inkallat både Görre och Jeanette åkte även jag upp en sväng till träsket, och där uppe hade Gällivare-borna precis sett en ren passera, men ingen hund. Där träffade jag pappa, som stannade en stund där man sett renen.
På väg tillbaka åkte jag hem och hämtade Niki och Kickan, med tanken att Kickan skulle få prova spåra. Men på väg tillbaka till Axelsvik fick jag ett av de underbaraste samtalen i mitt liv; Robert hade hittat Danica! Hon hade kommit ut på vägen, bara en bit från där han och Senna gick och patrullerade! Blöt och trött, och alldeles fantastiskt glad tjej!
Just därefter träffade jag Jeanette igen, och hon hade t o m fimpat musiken i sina öron för att eventuellt kunna höra Danica. Oj, vad det är skönt med vänner som bryr sig!!!!!!!!!
Så visserligen fick jag ju min önskan, om en trött hund. Men dock blev det väl i överkant mot vad mina initiala planers ramar rymde... Kan meddela att hädanefter är det koppel på som gäller!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Danica på rallycrossen i Kalix. Idag var hon betydligt blötare och
tröttare än så här!
Igår fick trollungarna en trevlig överraskning, då Birger kom med en
hel påse full av hundleksaker! Det var en kompis till honom, vars
hund började bli gammal och inte längre brydde sig om leksakerna,
och som visste att jag hade många hundar. Så hon skickade dem
med Birger till oss. Oj som det lektes och bars leksaker! Niki hittade
snabbt tre favoriter; en älg, ett lejon och en gubbe av nåt slag.
Samtliga pipande och med långa ben, och inte så stora heller. Till
slut somnade hon med dem på soffan igår kväll (bilden), och hon
försökte även att få ta dem med i sängen, vilket hon inte fick då
hon låg och pep med dem. Men i morse vaknade jag igen av att hon
hade hittat dem! Trollunge!
Oh what a day! Pappa fyller 56 år idag, så förmiddagen gick åt till tårtbak till världens bästa pappa!
Av förståeliga skäl var det ju inte läge för Danica att vara där, som vi annars brukar. Dvs att jag rastar henne först, och för upp henne till mamma så får hon vara där medan jag rastar de andra för att slippa orosmomentet vid dörren vid hundbyten. Så idag tänkte jag att jag rastar henne extra mycket, så kanske hon är för trött för att orka tjaffsa. Dock blev det lite mer än planerat... Hon och Senna fick busa av sig på gården först, och sen åkte jag ner till vår kära vindkraftverksväg som vi inte varit till på ett bra tag nu. Vi han inte gå många hundra meter, så står en ren mitt på vägen. Hyffsat oväntat möte, då de inte får vara här den här delen av året, de ska visst vara på andra sidan järnvägen (har ingen koll på väderstrecken). Jag la precis ögonen på den, så var Danica efter den! Som tur var, hade jag Senna i koppel. Givetvis var älskade Rut och Emma ute på sjön, men mamma och pappa ryckte ut direkt. Mamma tog patrull där hon stuckit iväg, för Senna har alltid kommit tillbaka till ursprungsplatsen (första sommaren stack han x 2 efter älg, så det är därför han inte får vara lös...). Pappa var ambullerande patrull med bilen efter vägen, och var även upp till träsket och kollade. Robert blev för orolig hemma, så även han kom och höll utkik. Mitt i min panik ringde jag även efter Görre, för det jag var mest rädd för var att hon skulle komma sig ut på vägen, och det är rätt fortkörande och tät trafik nu. Samtidigt som jag ringde Görre, möter jag Jeanette Hansson efter vägen så jag berättar även för henne vad som hänt. Hon var genast engagerad och tog mitt telefonnummer för att vara förberedd. Även Görre var snudd på i bilen innan samtalet var avslutat. Innan detta försökte jag och Senna spåra Danica genom skogen, och traskade tvärs över en myr. Gode blött om fötterna, men där såg vi även hennes spår, så vi gick vidare. Men troligen släppte hon renen rätt snabbt och därför blev det förvirrande för Senna som tappade spåret. Vi kom ut vid första vindkraftverket, och där träffade vi på Robert och tog bilen av honom och åkte iväg och kollade. Efter att ha inkallat både Görre och Jeanette åkte även jag upp en sväng till träsket, och där uppe hade Gällivare-borna precis sett en ren passera, men ingen hund. Där träffade jag pappa, som stannade en stund där man sett renen.
På väg tillbaka åkte jag hem och hämtade Niki och Kickan, med tanken att Kickan skulle få prova spåra. Men på väg tillbaka till Axelsvik fick jag ett av de underbaraste samtalen i mitt liv; Robert hade hittat Danica! Hon hade kommit ut på vägen, bara en bit från där han och Senna gick och patrullerade! Blöt och trött, och alldeles fantastiskt glad tjej!
Just därefter träffade jag Jeanette igen, och hon hade t o m fimpat musiken i sina öron för att eventuellt kunna höra Danica. Oj, vad det är skönt med vänner som bryr sig!!!!!!!!!
Så visserligen fick jag ju min önskan, om en trött hund. Men dock blev det väl i överkant mot vad mina initiala planers ramar rymde... Kan meddela att hädanefter är det koppel på som gäller!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Danica på rallycrossen i Kalix. Idag var hon betydligt blötare och
tröttare än så här!
Igår fick trollungarna en trevlig överraskning, då Birger kom med en
hel påse full av hundleksaker! Det var en kompis till honom, vars
hund började bli gammal och inte längre brydde sig om leksakerna,
och som visste att jag hade många hundar. Så hon skickade dem
med Birger till oss. Oj som det lektes och bars leksaker! Niki hittade
snabbt tre favoriter; en älg, ett lejon och en gubbe av nåt slag.
Samtliga pipande och med långa ben, och inte så stora heller. Till
slut somnade hon med dem på soffan igår kväll (bilden), och hon
försökte även att få ta dem med i sängen, vilket hon inte fick då
hon låg och pep med dem. Men i morse vaknade jag igen av att hon
hade hittat dem! Trollunge!
Bad-ungar
2011-07-11
Igår var ännu en varm dag, men ändå rätt skönt i rastgården. På kvällen fick några trollungar svalka sig i havet, medan några fick träning hemma på gården. Blir inte så mycket av något när det är så här varmt. Hade dock bara med mig kameran sista svängen vi gick. I dessa värmens tider, är det mycket man förtränger från hjärnan pga värmeslag! (ler)
Det som fick mig att komma ihåg kameran, var att vi insåg att det
hände spännande saker med ett av "våra" vindkraftverk. Tur vi inte
promenerat där på ett par dagar nu!
Pirelli försökte ta sig upp på halkiga stenar. Ett projekt hon la ner
rätt snabbt.
Bad-bruden Pirelli älskar att simma! Hon och Penske är de två som
gillar att cruisa runt i vattnet.
Vacker-unge
Kickan har fokus på sin leksak, och njuter av att äntligen få vara
tillbaka i vattnet nu när såret har helat!
Lisa fick agera "kasterska"
Kickan den galningen, dyker efter sin leksak!
Något man blir ganska blöt om öronen av...
Skaka av sig på Lisa är rätt skoj!
Diving-Kickan
Pirelli
Blodsugare på sitt sista upptåg...
Kickans hittade inte sin leksak, så till slut traskade jag i med skor
och hela faderullan och försökte få henne att hitta den. Kände mig lite
som i Saltkråkan - "Farbror Melker, badar du alltid med kläderna på?!"
Blev till slut jag som fick plocka upp leksaken, medan en skrattande
Lisa glatt lånade kameran!
Igår var ännu en varm dag, men ändå rätt skönt i rastgården. På kvällen fick några trollungar svalka sig i havet, medan några fick träning hemma på gården. Blir inte så mycket av något när det är så här varmt. Hade dock bara med mig kameran sista svängen vi gick. I dessa värmens tider, är det mycket man förtränger från hjärnan pga värmeslag! (ler)
Det som fick mig att komma ihåg kameran, var att vi insåg att det
hände spännande saker med ett av "våra" vindkraftverk. Tur vi inte
promenerat där på ett par dagar nu!
Pirelli försökte ta sig upp på halkiga stenar. Ett projekt hon la ner
rätt snabbt.
Bad-bruden Pirelli älskar att simma! Hon och Penske är de två som
gillar att cruisa runt i vattnet.
Vacker-unge
Kickan har fokus på sin leksak, och njuter av att äntligen få vara
tillbaka i vattnet nu när såret har helat!
Lisa fick agera "kasterska"
Kickan den galningen, dyker efter sin leksak!
Något man blir ganska blöt om öronen av...
Skaka av sig på Lisa är rätt skoj!
Diving-Kickan
Pirelli
Blodsugare på sitt sista upptåg...
Kickans hittade inte sin leksak, så till slut traskade jag i med skor
och hela faderullan och försökte få henne att hitta den. Kände mig lite
som i Saltkråkan - "Farbror Melker, badar du alltid med kläderna på?!"
Blev till slut jag som fick plocka upp leksaken, medan en skrattande
Lisa glatt lånade kameran!
Back-hundar på rallycross!
2011-07-10
Känns lite konstigt att sitta här hemma vid datorn, när Norrlandsveckan drar igång knappt 15 km bort (ännu närmare fågelvägen) på mina hemma-bana i Kalix / Vånafjärden. Men jag fick vara upp dit på fredag kväll och hela dagen igår, så jag är nöjd! Fredag kväll var husse hemma, medan jag och Penske åkte upp och inkasserade en massa kramar från ett gäng underbara vänner som jag inte träffat på jätte-länge. Penske väckte klar uppmärksamhet, stor och stilig som han är, och jag var klart stolt. Han ville skälla åt en massa hundar, men var väldigt lätt att avleda. Lite otålig blev han när matte skulle stanna i var och varannat tält och kramas, men han var jätte-duktig! Tyvärr hade jag ingen kamera med mig... Fy på mig!
Igår var mamma barnvakt, så jag packade bara med mig Danica för att säkra lugnet. Lugnt hade det också varit, för det var sjukt varmt! +28 både inne och ute, trots fläktar som går för fullt. Trollungarna hade sovit mest hela dagen, så mamma hade hunnit total-skura vårt badrum / toa, så det skiner så vi nästan behöver solglasögon!!! Dessutom fanns det färdig mat när vi kom hem, trötta efter en hel dag i stekande sol. Guld värt!
Danica skötte sig bra, från början nästan exemplariskt då hon var betydligt mindre skällig än hon brukar vara. Men ju längre dagen gick, desto skälligare blev hon. Men det var ju inte så konstigt, för dels var det ju varmt och sen är ju trollen vana att ta sina siestor varje dag. Här var det fullt ös hela tiden. Men däremot är det skönt med trollen, för de är så ofantligt människo-kära, så det var mycket kramande och pussande!
Underbara mamma erbjöd sig att vara barnvakt även idag, men dels är jag rätt bränd på armarna, trots att jag cabbade upp rätt tidigt, men sen känner jag att det kan bli väl så mycket oro i flocken om jag lämnar dem idag igen. Så hur mycket jag än längtar efter alla vänner ute på banan, och att få sniffa detta underbara påfund som kallas rallycross, så lär jag förbli på hemma-plan idag.
Lisa assisterade mig med Danica så jag fick fota lite. Men vi blev rätt
lata av all sol, och satt en hel del i det närmaste skugga vi kunde
hitta, och njöt av underhållningen istället! Jag trivs fantastiskt bra med
Lisa på tävlingar. Vi har jätte-skoj tillsammans, och hon är en härlig
tjej!
Danica på rallycross
Känns lite konstigt att sitta här hemma vid datorn, när Norrlandsveckan drar igång knappt 15 km bort (ännu närmare fågelvägen) på mina hemma-bana i Kalix / Vånafjärden. Men jag fick vara upp dit på fredag kväll och hela dagen igår, så jag är nöjd! Fredag kväll var husse hemma, medan jag och Penske åkte upp och inkasserade en massa kramar från ett gäng underbara vänner som jag inte träffat på jätte-länge. Penske väckte klar uppmärksamhet, stor och stilig som han är, och jag var klart stolt. Han ville skälla åt en massa hundar, men var väldigt lätt att avleda. Lite otålig blev han när matte skulle stanna i var och varannat tält och kramas, men han var jätte-duktig! Tyvärr hade jag ingen kamera med mig... Fy på mig!
Igår var mamma barnvakt, så jag packade bara med mig Danica för att säkra lugnet. Lugnt hade det också varit, för det var sjukt varmt! +28 både inne och ute, trots fläktar som går för fullt. Trollungarna hade sovit mest hela dagen, så mamma hade hunnit total-skura vårt badrum / toa, så det skiner så vi nästan behöver solglasögon!!! Dessutom fanns det färdig mat när vi kom hem, trötta efter en hel dag i stekande sol. Guld värt!
Danica skötte sig bra, från början nästan exemplariskt då hon var betydligt mindre skällig än hon brukar vara. Men ju längre dagen gick, desto skälligare blev hon. Men det var ju inte så konstigt, för dels var det ju varmt och sen är ju trollen vana att ta sina siestor varje dag. Här var det fullt ös hela tiden. Men däremot är det skönt med trollen, för de är så ofantligt människo-kära, så det var mycket kramande och pussande!
Underbara mamma erbjöd sig att vara barnvakt även idag, men dels är jag rätt bränd på armarna, trots att jag cabbade upp rätt tidigt, men sen känner jag att det kan bli väl så mycket oro i flocken om jag lämnar dem idag igen. Så hur mycket jag än längtar efter alla vänner ute på banan, och att få sniffa detta underbara påfund som kallas rallycross, så lär jag förbli på hemma-plan idag.
Lisa assisterade mig med Danica så jag fick fota lite. Men vi blev rätt
lata av all sol, och satt en hel del i det närmaste skugga vi kunde
hitta, och njöt av underhållningen istället! Jag trivs fantastiskt bra med
Lisa på tävlingar. Vi har jätte-skoj tillsammans, och hon är en härlig
tjej!
Danica på rallycross
