Hot, hot, hot!
2011-06-30
Värmeböljan fortsätter, och inte det minsta färg har jag ens fått på armarna. Kan det ha att göra med att jag sitter och trycker med trollen i skuggan i rastgården, eller vid nån fläkt inomhus???
Igår var Niki med oss på notskrivning till Luleå. Hon gillade AC´n i "nya" (2005) Vito´n kan jag säga! Desto varmare var det de stunder vi fick befinna oss i rallybilen...
På hemma-plan var Danica hos mamma och levde som en prinsessa, medan resten fick mysa med Emma.
Vi var inte hemma förrän vid midnatt, och det var tröttisar som mötte oss! Niki hade också slocknat i bilen, i min famn. Danica var på ett taskigt humör, och gav surmulna "kommentarer" till alla sina syskon. Jag fick fjäska på rätt bra innan hon började mjukna även för mig. Tror hon var lite svartsjuk på att hon inte fått vara med "mamma"... Men framförallt var det nog som sagt trötthet, för ända sedan trollen var små, har de slocknat mellan 21-22, och sen sovit lugnt hela natten och fram till vi stigit upp. Oavsett hur länge vi väljer att sova på morgonen! Det är en ynnest att ha såna hundar! I morse blev det sovmorgon för mig och trollen, medan stackars husse fick kämpa sig upp och åka till jobbet. Men i morgon blir det hemma-plan för husse också, om än med hem-kopplad telefon, så ska det bli skönt att få undangjort saker på farstu-bygget och en massa jobb på Vito´som ex byggen av hundburar i lastutrymmet.
Värmeböljan fortsätter, och inte det minsta färg har jag ens fått på armarna. Kan det ha att göra med att jag sitter och trycker med trollen i skuggan i rastgården, eller vid nån fläkt inomhus???
Igår var Niki med oss på notskrivning till Luleå. Hon gillade AC´n i "nya" (2005) Vito´n kan jag säga! Desto varmare var det de stunder vi fick befinna oss i rallybilen...
På hemma-plan var Danica hos mamma och levde som en prinsessa, medan resten fick mysa med Emma.
Vi var inte hemma förrän vid midnatt, och det var tröttisar som mötte oss! Niki hade också slocknat i bilen, i min famn. Danica var på ett taskigt humör, och gav surmulna "kommentarer" till alla sina syskon. Jag fick fjäska på rätt bra innan hon började mjukna även för mig. Tror hon var lite svartsjuk på att hon inte fått vara med "mamma"... Men framförallt var det nog som sagt trötthet, för ända sedan trollen var små, har de slocknat mellan 21-22, och sen sovit lugnt hela natten och fram till vi stigit upp. Oavsett hur länge vi väljer att sova på morgonen! Det är en ynnest att ha såna hundar! I morse blev det sovmorgon för mig och trollen, medan stackars husse fick kämpa sig upp och åka till jobbet. Men i morgon blir det hemma-plan för husse också, om än med hem-kopplad telefon, så ska det bli skönt att få undangjort saker på farstu-bygget och en massa jobb på Vito´som ex byggen av hundburar i lastutrymmet.
Världens bästa moster!
2011-06-28
Jag har sagt det förrut, men det tål att upprepas : - Jag har världens bästa moster!!!
Hon skämmer bort mig så det står härliga till. Det bjuds på allehanda godsaker, hon vallar hundar tillsammans med mig. I lördags kom hon och klippte gräsmattan, medan Robert höll på att snickra. Ikväll är Robert och hämtar en bil (MB Vito, ska bli en bra hundbil tänkte vi) så jag är liksom strandad med gänget. Då kommer hon och tar ut trollungarna på gården, och leker tungorna långa på både dem och henne själv. Underbar är bara förnamnet!
Den här fina blombuketten fick jag på midsommarafton av moster-Rut
Sen kom hon med den här fantastiska kreationen till tårta, som t o m
var godare än den ser ut!
På midsommardagen var hon tydligen less på vårt långa gräs...
Gänget spanar in Rut, och funderar varför hon springer runt på gården
utan deras sällskap?!
Midsommar-dukning på altan. Vi blev så många så vi fick ta ut buss-
möblerna som komplement; Rut, Per, Emma, Svärmor, svärfar,
mamma, pappa, Robert och jag själv. God mat och trevligt sällskap
är aldrig fel!
En av mina favorit-blommor, delvis för att myggen inte gillar dem,
men det är även en härlig färgklick.
Svärmor instruerar svärfar att hänga upp en lamell-gardin i vår
inglasning. Svärfar och Robert var flitiga snickare i vår farstu hela
helgen.
Avundsjuka åskådare tittar när Rut, Senna och Danica leker på
gården. Här ser man rätt tydligt att somliga pojkar är lite större än
sina feminina syskon! (ler)
Svalt och skönt i rastgården på baksidan. Anti-skall-träning med
vattenslangen i handen på matte som även är bakom kameran.
Penske
Pirelli spanar! Robert trodde att det skulle räcka med det han skärmat
för, men super-spanarn kikar under!
Penske och Senna spanar in Ascona
Mys-Jackie
Hyenan Danica, som tappat all sin tjocka päls, inklusive manen.
En ganska underbar tjej, och visst ser ni likheten till Monza (bilder
i förra inlägget)?!
Jag har sagt det förrut, men det tål att upprepas : - Jag har världens bästa moster!!!
Hon skämmer bort mig så det står härliga till. Det bjuds på allehanda godsaker, hon vallar hundar tillsammans med mig. I lördags kom hon och klippte gräsmattan, medan Robert höll på att snickra. Ikväll är Robert och hämtar en bil (MB Vito, ska bli en bra hundbil tänkte vi) så jag är liksom strandad med gänget. Då kommer hon och tar ut trollungarna på gården, och leker tungorna långa på både dem och henne själv. Underbar är bara förnamnet!
Den här fina blombuketten fick jag på midsommarafton av moster-Rut
Sen kom hon med den här fantastiska kreationen till tårta, som t o m
var godare än den ser ut!
På midsommardagen var hon tydligen less på vårt långa gräs...
Gänget spanar in Rut, och funderar varför hon springer runt på gården
utan deras sällskap?!
Midsommar-dukning på altan. Vi blev så många så vi fick ta ut buss-
möblerna som komplement; Rut, Per, Emma, Svärmor, svärfar,
mamma, pappa, Robert och jag själv. God mat och trevligt sällskap
är aldrig fel!
En av mina favorit-blommor, delvis för att myggen inte gillar dem,
men det är även en härlig färgklick.
Svärmor instruerar svärfar att hänga upp en lamell-gardin i vår
inglasning. Svärfar och Robert var flitiga snickare i vår farstu hela
helgen.
Avundsjuka åskådare tittar när Rut, Senna och Danica leker på
gården. Här ser man rätt tydligt att somliga pojkar är lite större än
sina feminina syskon! (ler)
Svalt och skönt i rastgården på baksidan. Anti-skall-träning med
vattenslangen i handen på matte som även är bakom kameran.
Penske
Pirelli spanar! Robert trodde att det skulle räcka med det han skärmat
för, men super-spanarn kikar under!
Penske och Senna spanar in Ascona
Mys-Jackie
Hyenan Danica, som tappat all sin tjocka päls, inklusive manen.
En ganska underbar tjej, och visst ser ni likheten till Monza (bilder
i förra inlägget)?!
Kickans sår - en story för sig
2011-06-28
"En liten hundvalp frågar sin matte,: Vad ska jag bli när jag blir stor? Då svarade matte, Du ska inte bli någonting, du är redan allt. ♥"
Det här snodde jag från en väns status på Facebook, en schäfer-matte vid namn Lillemor, som verkligen vet vad hon pratar om. Var så vackert att jag var tvungen att dela med mig!
Här på hemma-plan är det mesta som vanligt. Har varit några dagar regn i början av förra veckan, vilket var ganska skönt som rensning av luften. Men redan midsommar var det varmt och soligt igen, trots att väder-gubbarna lovat annat. Nu är det mega-värme igen, så jag och trollen håller oss i skuggan i rastgården, alternativt inomhus vid en fläkt.
Kickans sår ger oss en vandring mellan hoppa och förtvivlan. Hon är jätte-duktig på dagen, så vi har bara haft tratt på natten senaste veckan åtminstone. Men en natt förra veckan hade hon fått av sig tratten, och hade lyckats slita upp ett stygn, trots att hon inte fått bort plåstret. Jag försökte tejpa ihop med steri-strips, men det satt inte alls. Dock helade det fint underifrån, så det var ingen fara på taket. Dag 9 efter op, sent på kvällen, kände Robert att det var lite upphöjt under plåstret. Så jag tog bort bandaget och kollade, och mycket riktigt hade det börja bli lite smått irriterat vid stygnen. Eftersom jag fick ta stygnen efter 10-12 dagar, var det precis vad jag gjorde, och då klockan han passera midnatt innan jag var klar, hade jag ju dessutom " the time on my side" (ler). Så snart stygnen var borta, försvann svullnaden nästan medan vi såg på. Men dagen efter hade såret sprättat upp lite från det stället där Kickan hade tagit stygnet själv tidigare. Så då tejpade jag ihop såret med egenhändigt special-designade strippar (klippt av Leukoplast, det enda plåster som fäster i en schäfer-päls!). Kvällen efter var såret i det närmaste alldeles helt, ingen rodnad eller svullnad heller. Men tyvärr litade vi för mycket på Parabol-flickan, så vi lät henne slippa tratten. Detta var alltså natten till igår. På natten var jag upp på toa, och när jag passerade henne tittade hon på mig med en min som sa "ooops, förlåt matte, det var inte meningen", och givetvis hade hon inte bara rivit bort all omplåstring, utan dessutom dragit upp skiten igen. Omplåstring med nya strippar klockan 02 på natten, lagom munter till sinnet. Men tack och lov såg såret fint ut redan igår kväll. Jag kunde t o m byta stripparna utan att såret gick upp. Men natten till idag blev det tratt igen, och så får det nog bli nån natt till.
Igår träffade jag en trevlig tjej från Katterjokk, som tillsammans med sin karl och vansinnigt vackra, långhåriga schäfer-tik är och hälsar på hos grannen. Har vi tur så blir de med stuga på byn! Hon verkar vansinnigt duktig att träna hund, och föreslog att vi kanske kunde träna ihop nån gång. Vore jätte-skoj!
Jag har fått lite nya bilder på Monza-trollet i Renfors, som jag tar mig friheten att dela med er. Fotograf är Monzas matte Gun-Mari.
Monza har liksom Danica tappat "hela" pälsen. Dock tycker jag det
ser ut som om Monza har kvar lite av sin lejon-man, till skillnad från
Danica som ser ut som en underbar liten hyena, med sina stora öron
därtill! Ska ta nån bild och visa senare!
Tycker egentligen Monza är mest lik Danica, men samtidigt har hon
väldigt mycket av både Niki, Lola och Schumie också!
Renfors tjusigaste prinsessa!
Så här ligger Jackie jämt också, med ena bakbenet i luften. Samma
när hon sitter, så kan hon ibland lyfta benet så här, som nån form
av undergivenhets-bevis har jag tolkat det... Sött är det i alla fall!
Monza, på sin soff-tron
"En liten hundvalp frågar sin matte,: Vad ska jag bli när jag blir stor? Då svarade matte, Du ska inte bli någonting, du är redan allt. ♥"
Det här snodde jag från en väns status på Facebook, en schäfer-matte vid namn Lillemor, som verkligen vet vad hon pratar om. Var så vackert att jag var tvungen att dela med mig!
Här på hemma-plan är det mesta som vanligt. Har varit några dagar regn i början av förra veckan, vilket var ganska skönt som rensning av luften. Men redan midsommar var det varmt och soligt igen, trots att väder-gubbarna lovat annat. Nu är det mega-värme igen, så jag och trollen håller oss i skuggan i rastgården, alternativt inomhus vid en fläkt.
Kickans sår ger oss en vandring mellan hoppa och förtvivlan. Hon är jätte-duktig på dagen, så vi har bara haft tratt på natten senaste veckan åtminstone. Men en natt förra veckan hade hon fått av sig tratten, och hade lyckats slita upp ett stygn, trots att hon inte fått bort plåstret. Jag försökte tejpa ihop med steri-strips, men det satt inte alls. Dock helade det fint underifrån, så det var ingen fara på taket. Dag 9 efter op, sent på kvällen, kände Robert att det var lite upphöjt under plåstret. Så jag tog bort bandaget och kollade, och mycket riktigt hade det börja bli lite smått irriterat vid stygnen. Eftersom jag fick ta stygnen efter 10-12 dagar, var det precis vad jag gjorde, och då klockan han passera midnatt innan jag var klar, hade jag ju dessutom " the time on my side" (ler). Så snart stygnen var borta, försvann svullnaden nästan medan vi såg på. Men dagen efter hade såret sprättat upp lite från det stället där Kickan hade tagit stygnet själv tidigare. Så då tejpade jag ihop såret med egenhändigt special-designade strippar (klippt av Leukoplast, det enda plåster som fäster i en schäfer-päls!). Kvällen efter var såret i det närmaste alldeles helt, ingen rodnad eller svullnad heller. Men tyvärr litade vi för mycket på Parabol-flickan, så vi lät henne slippa tratten. Detta var alltså natten till igår. På natten var jag upp på toa, och när jag passerade henne tittade hon på mig med en min som sa "ooops, förlåt matte, det var inte meningen", och givetvis hade hon inte bara rivit bort all omplåstring, utan dessutom dragit upp skiten igen. Omplåstring med nya strippar klockan 02 på natten, lagom munter till sinnet. Men tack och lov såg såret fint ut redan igår kväll. Jag kunde t o m byta stripparna utan att såret gick upp. Men natten till idag blev det tratt igen, och så får det nog bli nån natt till.
Igår träffade jag en trevlig tjej från Katterjokk, som tillsammans med sin karl och vansinnigt vackra, långhåriga schäfer-tik är och hälsar på hos grannen. Har vi tur så blir de med stuga på byn! Hon verkar vansinnigt duktig att träna hund, och föreslog att vi kanske kunde träna ihop nån gång. Vore jätte-skoj!
Jag har fått lite nya bilder på Monza-trollet i Renfors, som jag tar mig friheten att dela med er. Fotograf är Monzas matte Gun-Mari.
Monza har liksom Danica tappat "hela" pälsen. Dock tycker jag det
ser ut som om Monza har kvar lite av sin lejon-man, till skillnad från
Danica som ser ut som en underbar liten hyena, med sina stora öron
därtill! Ska ta nån bild och visa senare!
Tycker egentligen Monza är mest lik Danica, men samtidigt har hon
väldigt mycket av både Niki, Lola och Schumie också!
Renfors tjusigaste prinsessa!
Så här ligger Jackie jämt också, med ena bakbenet i luften. Samma
när hon sitter, så kan hon ibland lyfta benet så här, som nån form
av undergivenhets-bevis har jag tolkat det... Sött är det i alla fall!
Monza, på sin soff-tron
Lite oro i flocken...
2011-06-17
Igår hade vi en liten incident mellan Danica och Niki igen, tack och lov utan skador! Det var i samband med när jag skulle börja kvällsvallningen, ett läge som kan vara lite spänt pga att alla vill ut samtidigt och hela tiden och blir lite små-sotis på varandra. Men det har varit helt lugnt så länge nu, så man börjat vaggas in i nån form av falsk säkerhet. I alla fall insåg man att det var inte bara negativt med Kickans stora hemska tratt, för hon var väldigt lätt att eliminera bara genom att trycka bort henne med trattens hjälp (ler ironiskt). Antagligen beror detta på att Nikis hormoner är i lite gungning efter löpen, så hon vek inte ner sig när Danica skulle bossa. Lite olyckligt hade också Niki övertaget i fighten den här gången, så vi är väl lite oroliga att det kan ha gett henne blodad tand till att ta över Danicas post som Alfa II... Men man ska inte dra för stora växlar. Det har varit helt lugnt idag, och de har lekt som vanligt! Peppar, peppar, ta i trä!
Så här bra vidvinkelseende får man med en hemsk tratt på skallen!
Kickan dundrar i allt och alla, med sin bulldoser framfart.
Idyll i hundfamiljen!
Puss på dig mamma! Pirelli fjantar för Kickan
Kickan och Danica
Vi brukar kalla Kickan för "Parabolica", en kurva på Monza-banan i
Italien, och det inte bara för att även hon ska ha ett race-namn, utan
för hennes gigantiska parabol-öron. Men om man får parabol-assosia-
tioner i vanliga fall, kan ni ju förstå att det förstärks med den här
tortyr-grejen på huvudet?!
Danica och Kickan
Pirelli ligger och håller koll på fåren. Bella skymtar framför henne.
Niki och Jackie, den senare som vanligt i MIN stol. Men vi har uppen-
bara meningsskiljaktigheter om den saken...
Jag singeltränade 4 av 6 igår, Kickan går med Robert i o m att hon är så ny-opererad och inte får springa lös. Danica och Niki var ju självklart, efter incidenten, annars har de varit rätt duktiga senaste tiden. Pirelli hade jag bestämt, för hon viker ner sig och ställer sig så i bakgrunden av de andra, så hon behöver lite egen-tid med matte! Sanslöst duktig var hon också! Höll sig vid mina fötter hela tiden, och var vaksam på minsta signal från mig.
På väg mot stranden. Vi stannar vid en bom, så får vi en fin skogs-
promenad till stranden. Vi får låna nyckel till bommen, men anser inte
att det behövs.
Pirelli-bruden var helt underbart duktig på gårdagens promenad;
lyhörd och lydde minsta vink från mig! Man märker att de alltmer
går ifrån valpstadiet, även om det är låååång väg kvar att jobba...
Det är så mycket skogsstjärnor, att det ser ut som snö på backen;
vackert!
Åkebärsblomman, Rubus Articus! Norrbottens landskapsblomma, som
var många år på mjölkpaketen. Är nog inte många som hade hunnit
lära sig läsa, som glömt dess latinska namn! (ler)
Kaffeblomma
Pirelli har hunnit fram till stranden
En liten sim-tur
Tur vi har bräckt vatten här! Trots att tungorna är ut både nu och då
på trollungarna, har ingen ännu spytt, vilket man annars hört att de
får göra av saltvatten... Men här har vi alltså en blandning av salt-och
sötvatten.
Pirelli passar så bra i detta halsband, fångar upp hennes färger. Hon
och Penske ser ut som 70-talets JPS-sponsrade Lotus-formel 1-bilar,
med sin svarta och gyllenfärgade päls!
Jackie har varit lite tjorvig vid inkallning, i synnerhet vid "koppel på", så vi hade en liten uppgörelse i förrgår. Givetvis inte fysiskt, utan verbalt, och det slutade med pusskalas. Men det är ju ändå alltid spänt att se vad resultatet blev. Igår kom svaret i form av att hon var jätte-duktig! Visserligen var hon själv med mig, och jag hade köttbullar i fickorna, men hon var en helt annan hund ändå!
I morse började vi lekdagen med att byta vatten i badbaljan, och bara det är så fantastiskt skoj, för då kan man ju få bita i vattenstrålen från slangen! Sen blev det plock med badisar ur baljan, och jag undrar hur länge i synnerhet Niki skulle orka hålla på om inte jag slutade?! Det är en jätte-rolig aktivitet som rekommenderas! Man får bli lite kreativ, när man har så många att hålla igång. Som tur är, är leken och det mentala minst lika viktigt som motionen, och det är ju klart roligast för båda parter också! Men det ena får inte ersätta det andra så klart! Men jag brukar tänka på detta, när jag har mina djupsinta perioder om att jag skulle vilja hinna med mer än jag gör med trollen, att det är många hundar som bara får motion, och det kan inte vara ett roligt hundliv...
Flodis
Sköldis
Niki är "queen of the pool" och drar sig inte för att kliva i och plocka
upp badisarna.
Jackie i MIN stol!
Senna, vår stolthet!
Niki plockar upp... just det : Sköldis!
Penske och Pirelli försöker bärga Mr Froggy
Mr Froggy. Herr badanka har vi redan förlagt.
Niki med härligt gosse-blöta framben
Jackie i, ja, ni vet ju var...
Senna
Jackie gnager tjurmuskel i fåtöljen.
Igår hade vi en liten incident mellan Danica och Niki igen, tack och lov utan skador! Det var i samband med när jag skulle börja kvällsvallningen, ett läge som kan vara lite spänt pga att alla vill ut samtidigt och hela tiden och blir lite små-sotis på varandra. Men det har varit helt lugnt så länge nu, så man börjat vaggas in i nån form av falsk säkerhet. I alla fall insåg man att det var inte bara negativt med Kickans stora hemska tratt, för hon var väldigt lätt att eliminera bara genom att trycka bort henne med trattens hjälp (ler ironiskt). Antagligen beror detta på att Nikis hormoner är i lite gungning efter löpen, så hon vek inte ner sig när Danica skulle bossa. Lite olyckligt hade också Niki övertaget i fighten den här gången, så vi är väl lite oroliga att det kan ha gett henne blodad tand till att ta över Danicas post som Alfa II... Men man ska inte dra för stora växlar. Det har varit helt lugnt idag, och de har lekt som vanligt! Peppar, peppar, ta i trä!
Så här bra vidvinkelseende får man med en hemsk tratt på skallen!
Kickan dundrar i allt och alla, med sin bulldoser framfart.
Idyll i hundfamiljen!
Puss på dig mamma! Pirelli fjantar för Kickan
Kickan och Danica
Vi brukar kalla Kickan för "Parabolica", en kurva på Monza-banan i
Italien, och det inte bara för att även hon ska ha ett race-namn, utan
för hennes gigantiska parabol-öron. Men om man får parabol-assosia-
tioner i vanliga fall, kan ni ju förstå att det förstärks med den här
tortyr-grejen på huvudet?!
Danica och Kickan
Pirelli ligger och håller koll på fåren. Bella skymtar framför henne.
Niki och Jackie, den senare som vanligt i MIN stol. Men vi har uppen-
bara meningsskiljaktigheter om den saken...
Jag singeltränade 4 av 6 igår, Kickan går med Robert i o m att hon är så ny-opererad och inte får springa lös. Danica och Niki var ju självklart, efter incidenten, annars har de varit rätt duktiga senaste tiden. Pirelli hade jag bestämt, för hon viker ner sig och ställer sig så i bakgrunden av de andra, så hon behöver lite egen-tid med matte! Sanslöst duktig var hon också! Höll sig vid mina fötter hela tiden, och var vaksam på minsta signal från mig.
På väg mot stranden. Vi stannar vid en bom, så får vi en fin skogs-
promenad till stranden. Vi får låna nyckel till bommen, men anser inte
att det behövs.
Pirelli-bruden var helt underbart duktig på gårdagens promenad;
lyhörd och lydde minsta vink från mig! Man märker att de alltmer
går ifrån valpstadiet, även om det är låååång väg kvar att jobba...
Det är så mycket skogsstjärnor, att det ser ut som snö på backen;
vackert!
Åkebärsblomman, Rubus Articus! Norrbottens landskapsblomma, som
var många år på mjölkpaketen. Är nog inte många som hade hunnit
lära sig läsa, som glömt dess latinska namn! (ler)
Kaffeblomma
Pirelli har hunnit fram till stranden
En liten sim-tur
Tur vi har bräckt vatten här! Trots att tungorna är ut både nu och då
på trollungarna, har ingen ännu spytt, vilket man annars hört att de
får göra av saltvatten... Men här har vi alltså en blandning av salt-och
sötvatten.
Pirelli passar så bra i detta halsband, fångar upp hennes färger. Hon
och Penske ser ut som 70-talets JPS-sponsrade Lotus-formel 1-bilar,
med sin svarta och gyllenfärgade päls!
Jackie har varit lite tjorvig vid inkallning, i synnerhet vid "koppel på", så vi hade en liten uppgörelse i förrgår. Givetvis inte fysiskt, utan verbalt, och det slutade med pusskalas. Men det är ju ändå alltid spänt att se vad resultatet blev. Igår kom svaret i form av att hon var jätte-duktig! Visserligen var hon själv med mig, och jag hade köttbullar i fickorna, men hon var en helt annan hund ändå!
I morse började vi lekdagen med att byta vatten i badbaljan, och bara det är så fantastiskt skoj, för då kan man ju få bita i vattenstrålen från slangen! Sen blev det plock med badisar ur baljan, och jag undrar hur länge i synnerhet Niki skulle orka hålla på om inte jag slutade?! Det är en jätte-rolig aktivitet som rekommenderas! Man får bli lite kreativ, när man har så många att hålla igång. Som tur är, är leken och det mentala minst lika viktigt som motionen, och det är ju klart roligast för båda parter också! Men det ena får inte ersätta det andra så klart! Men jag brukar tänka på detta, när jag har mina djupsinta perioder om att jag skulle vilja hinna med mer än jag gör med trollen, att det är många hundar som bara får motion, och det kan inte vara ett roligt hundliv...
Flodis
Sköldis
Niki är "queen of the pool" och drar sig inte för att kliva i och plocka
upp badisarna.
Jackie i MIN stol!
Senna, vår stolthet!
Niki plockar upp... just det : Sköldis!
Penske och Pirelli försöker bärga Mr Froggy
Mr Froggy. Herr badanka har vi redan förlagt.
Niki med härligt gosse-blöta framben
Jackie i, ja, ni vet ju var...
Senna
Jackie gnager tjurmuskel i fåtöljen.
Kickan opererad i Gammelstad
2011-06-15
Igår var då dagen, när Kickans knöl skulle bort med knivens hjälp. Vi lämnade henne klockan 08.00 till Djursjukhuset i Gammelstad. Hängde rent på låset, och drog startnummer ett i kö-lapperiet! (ler) Vi fick samma veterinär som förra gången, så han och Kickan hade fullt puss-kalas. Han var ovanligt kärvänlig med henne, för att vara veterinär, lät rent henne pussa honom i ansiktet! Men sen när han skulle gå iväg med henne, då la hon i parkeringsbromsen och tittade på mig med jordens största och olyckligaste ögon! Det skar i hjärtat kan jag säga! Man har ett system i Gammelstad, som inte känns så bra för en med planerad tid, men som måste till för att klara akuta patienter. Det innebär i korta drag, att alla lämnar in sina hundar som har op-tider redan klockan åtta, och sen blir man uppringd när de är färdiga. Är väl lite sådär när man har långt, men samtidigt är det ju ett trygghetssystem att mest akuta fall går först. Jag känner mig i alla fall trygg med dem på det här stället, och de har en fantastiskt trevlig och tillmötesgående rådgivning via telefon, bara det höjer total-betyget med mycket.
Medan Kickan var hos veterinären, gjorde vi bort både planerade och oplanerade ärenden. Pappa var till Swecon och hälsade på lite "kollegor", medan jag och mamma passade på att få lite social träning med Danica och tog en promenad. Sedan gick mamma också in en stund, och då körde jag lite allmän lydnad en stund. Sen blev det en snabbis på Biltema, detta så kallade "gubbdagis". Men jag vet inte hur det går ihop, för pappa och Danica väntade i bilen medan jag och mamma drog ett varv... (ler) Mamma köpte lite badleksaker till ungarna, typ pip-anka, mm. Blev toppen-uppskattat! Därefter råkade jag få syn på Djurmagazinet, så då fick Danica följa med ett varv och social-träna ännu mer. Hon var jätte-duktig!
Efter det tyckte vi det började bli dags för en hamburgare i Gammelstad, och sedan hade vi fått nog i värmen och åkte till Sunderbyn och våldgästade mina svärföräldrar ett tag. I förhoppning om att det snart skulle ringa från Djursjukhuset... Medan vi var där kom jag på att Jula kunde ha sortimentsaskar som jag inte hittat på Biltema, så efter nån timme åkte vi dit och kollade. Jag hittade det jag behövde, men nu började Danica vara less på att vara själv med pappa i bilen, och dessutom var det en tjej med en hund som tydligen tyckte det var skoj att gå varvlopp runt bilen när Danica skällde. Trots att vi hittat ett tomt hörn på parkeringen... Så då gick jag ut och hämtade henne, och gick och satt mig utanför Jula och väntade på mamma med henne. Hon provade inte öppna munnen! När mamma var klar bad jag henne gå och snabb-kika på Jysk, om de hade en likadan lamell-gardin som svärmor hade i inglasningen. Lucky me, hade de bara 2 st kvar, och därför såldes de ut för halva priset! Så nu har jag fixat mer jobb till Robert... (ler)
Efter detta tyckte vi det måste börja vara klart i Gammelstad strax, så vi snippade bara in på Coop och köpte lite go-fika till personalen i Gammelstad, och trots att de inte ringt så åkte vi sedan dit. Jag gick in och gav dem fika-brödet, och betonade att det inte hade med dagens besök att göra, utan främst var till de trevliga tjejerna i reception och rådgivning. De blev jätte-glada! Kickan var inte riktigt vaken ännu, så jag fick sitta en stund och vänta. Jag pratade med en trevlig karl men en pointer som fått hund-stryk, när jag hörde nån bakom mig som sa : - Ja, där har vi nog matte!
Då släpade Kickan veterinären till mig! Jag tog henne, och gick ut med henne i bilen, och sen gick jag tillbaka för att få höra hur det gått och vad som gällde. Det var en jätte-gullig tjej som opererat henne, Kristina hette hon. Väldigt duktig och mån om att förklara allt, och inte besvärad av mina frågor. Det visade sig att jag haft rätt i mina funderingar om fettknöl eller inflammerad talgkörtel. Det var typ nån kombination, och normalt sett försvinner de av sig själv. Men i och med att denna spruckit och var inflammerad, tyckte hon det varit helt rätt att plocka den, i synnerhet med ett gäng rötmånader framför oss!
Sen var det äntligen dags att styra kosan hemåt igen, och nu var klockan runt 15.30... En lång och jobbig dag, och både jag och tjejerna slocknade i bilen på väg hem.
Kickan hade tratt på sig, men det var så varmt i bilen och då hon ändå var så groggy och främst ville sova, tog jag bort den. För hon har varit så duktig innan op, och låtit plåstret var ifred. Men när vi kom hem, hade hon plockat bort det, och fått såret att börja blöda. Så det blev omläggning direkt, och på med leukoplast (enda plåstret som sitter!) och nya kompresser. Men även detta var hon och drog i, så det började blöda igen. Så nu får hon ha tratt i alla fall, för övriga gänget låter bli hennes plåster. Men så farlig hon är med detta plast-vidunder runt huvudet! Jag har en rejäl blåtira på ena vaden att hennes påkörning! Hon dunkar i allt och alla, och kan absolut inte ta det lugnt. Så jag ser verkligen fram emot att ta bort den, men som det ser ut nu blir det då minst att hon har den även i morgon. Har lagt om såret i eftermiddag igen, och det såg bara fint ut!
Mamma kom på att om hon höll upp händerna genom takluckan,
styrdes luften bättre ner mot Danica...
... som tyckte det var jätte-skönt!
När vi kom hem var det ett gäng glada ungar som mötte. Det blev bara i med mat i både dem och mig, innan det var dags för kvällsvallning. När jag sen skulle ta mina sortimentslådor, visade det sig att en hade "försvunnit". Den visade sig tydligen bli perfekt till säkringar, så nu var det bara att skicka svärmor på Jula igen. Men de har fixat det idag, så jag får dem väl rätt snart hoppas jag! Om inte annat ska Robert på flyguppvisning i Luleå på söndag.
Badleksakerna blev ännu mer poppis än jag hade trott. Niki valde snabbt ut en groda, och de andra var snabbt och högg en pipis de med. Klockan fem i morse vaknade jag av att Niki var i full gång med grodan, och det pipljudet var inte godis i morgon-trötta öron kan jag meddela! Idag kom jag på att det var ju faktiskt badleksaker, så jag kastade i dem i badbaljan i rastgården, och det blev ett nytt spännande äventyr och ivrigt plaskande trollungar. Mamma kunde knappt slita sig från att leka med dem, när hon och pappa var förbi innan de åkte på skogsnolia i Umeå.
Så trött som jag var efter gårdagen, hade jag tänkt ta en lugn dag idag. Istället har jag städat och joxat på hela dagen, men tyvärr i små-plock som inte syns så mycket... Men det behövdes!
Nu har klockat dragit iväg igen, men nu är jag hyffsat ajour här på bloggen också, så i morgon kanske jag får en hyffsat ledig dag i hundfabriken!
Igår var då dagen, när Kickans knöl skulle bort med knivens hjälp. Vi lämnade henne klockan 08.00 till Djursjukhuset i Gammelstad. Hängde rent på låset, och drog startnummer ett i kö-lapperiet! (ler) Vi fick samma veterinär som förra gången, så han och Kickan hade fullt puss-kalas. Han var ovanligt kärvänlig med henne, för att vara veterinär, lät rent henne pussa honom i ansiktet! Men sen när han skulle gå iväg med henne, då la hon i parkeringsbromsen och tittade på mig med jordens största och olyckligaste ögon! Det skar i hjärtat kan jag säga! Man har ett system i Gammelstad, som inte känns så bra för en med planerad tid, men som måste till för att klara akuta patienter. Det innebär i korta drag, att alla lämnar in sina hundar som har op-tider redan klockan åtta, och sen blir man uppringd när de är färdiga. Är väl lite sådär när man har långt, men samtidigt är det ju ett trygghetssystem att mest akuta fall går först. Jag känner mig i alla fall trygg med dem på det här stället, och de har en fantastiskt trevlig och tillmötesgående rådgivning via telefon, bara det höjer total-betyget med mycket.
Medan Kickan var hos veterinären, gjorde vi bort både planerade och oplanerade ärenden. Pappa var till Swecon och hälsade på lite "kollegor", medan jag och mamma passade på att få lite social träning med Danica och tog en promenad. Sedan gick mamma också in en stund, och då körde jag lite allmän lydnad en stund. Sen blev det en snabbis på Biltema, detta så kallade "gubbdagis". Men jag vet inte hur det går ihop, för pappa och Danica väntade i bilen medan jag och mamma drog ett varv... (ler) Mamma köpte lite badleksaker till ungarna, typ pip-anka, mm. Blev toppen-uppskattat! Därefter råkade jag få syn på Djurmagazinet, så då fick Danica följa med ett varv och social-träna ännu mer. Hon var jätte-duktig!
Efter det tyckte vi det började bli dags för en hamburgare i Gammelstad, och sedan hade vi fått nog i värmen och åkte till Sunderbyn och våldgästade mina svärföräldrar ett tag. I förhoppning om att det snart skulle ringa från Djursjukhuset... Medan vi var där kom jag på att Jula kunde ha sortimentsaskar som jag inte hittat på Biltema, så efter nån timme åkte vi dit och kollade. Jag hittade det jag behövde, men nu började Danica vara less på att vara själv med pappa i bilen, och dessutom var det en tjej med en hund som tydligen tyckte det var skoj att gå varvlopp runt bilen när Danica skällde. Trots att vi hittat ett tomt hörn på parkeringen... Så då gick jag ut och hämtade henne, och gick och satt mig utanför Jula och väntade på mamma med henne. Hon provade inte öppna munnen! När mamma var klar bad jag henne gå och snabb-kika på Jysk, om de hade en likadan lamell-gardin som svärmor hade i inglasningen. Lucky me, hade de bara 2 st kvar, och därför såldes de ut för halva priset! Så nu har jag fixat mer jobb till Robert... (ler)
Efter detta tyckte vi det måste börja vara klart i Gammelstad strax, så vi snippade bara in på Coop och köpte lite go-fika till personalen i Gammelstad, och trots att de inte ringt så åkte vi sedan dit. Jag gick in och gav dem fika-brödet, och betonade att det inte hade med dagens besök att göra, utan främst var till de trevliga tjejerna i reception och rådgivning. De blev jätte-glada! Kickan var inte riktigt vaken ännu, så jag fick sitta en stund och vänta. Jag pratade med en trevlig karl men en pointer som fått hund-stryk, när jag hörde nån bakom mig som sa : - Ja, där har vi nog matte!
Då släpade Kickan veterinären till mig! Jag tog henne, och gick ut med henne i bilen, och sen gick jag tillbaka för att få höra hur det gått och vad som gällde. Det var en jätte-gullig tjej som opererat henne, Kristina hette hon. Väldigt duktig och mån om att förklara allt, och inte besvärad av mina frågor. Det visade sig att jag haft rätt i mina funderingar om fettknöl eller inflammerad talgkörtel. Det var typ nån kombination, och normalt sett försvinner de av sig själv. Men i och med att denna spruckit och var inflammerad, tyckte hon det varit helt rätt att plocka den, i synnerhet med ett gäng rötmånader framför oss!
Sen var det äntligen dags att styra kosan hemåt igen, och nu var klockan runt 15.30... En lång och jobbig dag, och både jag och tjejerna slocknade i bilen på väg hem.
Kickan hade tratt på sig, men det var så varmt i bilen och då hon ändå var så groggy och främst ville sova, tog jag bort den. För hon har varit så duktig innan op, och låtit plåstret var ifred. Men när vi kom hem, hade hon plockat bort det, och fått såret att börja blöda. Så det blev omläggning direkt, och på med leukoplast (enda plåstret som sitter!) och nya kompresser. Men även detta var hon och drog i, så det började blöda igen. Så nu får hon ha tratt i alla fall, för övriga gänget låter bli hennes plåster. Men så farlig hon är med detta plast-vidunder runt huvudet! Jag har en rejäl blåtira på ena vaden att hennes påkörning! Hon dunkar i allt och alla, och kan absolut inte ta det lugnt. Så jag ser verkligen fram emot att ta bort den, men som det ser ut nu blir det då minst att hon har den även i morgon. Har lagt om såret i eftermiddag igen, och det såg bara fint ut!
Mamma kom på att om hon höll upp händerna genom takluckan,
styrdes luften bättre ner mot Danica...
... som tyckte det var jätte-skönt!
När vi kom hem var det ett gäng glada ungar som mötte. Det blev bara i med mat i både dem och mig, innan det var dags för kvällsvallning. När jag sen skulle ta mina sortimentslådor, visade det sig att en hade "försvunnit". Den visade sig tydligen bli perfekt till säkringar, så nu var det bara att skicka svärmor på Jula igen. Men de har fixat det idag, så jag får dem väl rätt snart hoppas jag! Om inte annat ska Robert på flyguppvisning i Luleå på söndag.
Badleksakerna blev ännu mer poppis än jag hade trott. Niki valde snabbt ut en groda, och de andra var snabbt och högg en pipis de med. Klockan fem i morse vaknade jag av att Niki var i full gång med grodan, och det pipljudet var inte godis i morgon-trötta öron kan jag meddela! Idag kom jag på att det var ju faktiskt badleksaker, så jag kastade i dem i badbaljan i rastgården, och det blev ett nytt spännande äventyr och ivrigt plaskande trollungar. Mamma kunde knappt slita sig från att leka med dem, när hon och pappa var förbi innan de åkte på skogsnolia i Umeå.
Så trött som jag var efter gårdagen, hade jag tänkt ta en lugn dag idag. Istället har jag städat och joxat på hela dagen, men tyvärr i små-plock som inte syns så mycket... Men det behövdes!
Nu har klockat dragit iväg igen, men nu är jag hyffsat ajour här på bloggen också, så i morgon kanske jag får en hyffsat ledig dag i hundfabriken!
Ryssvärme & Fåren klippta!
2011-06-11
Jisses vilken värme! Men idag har det i alla fall fläktat lite, så det har varit mer uthärdligt.
I morse var vår privata får-klippare Jörgen hit med sina söner. Det var tur han hade dem med, för Tolla och Bella ville inte låta sig fångas in. Till slut lyckades jag och Robert få in dem i Ånnabodan, och där stod vi och bröderna Johansson och höll för med ett nät. Vi hade försökt i nästan en halvtimme, att stänga in tjejerna där vi brukar, vid deras mat-hinkar, men det var uppenbarligen fel tid för de var väldigt skeptiska. Men nu är det gjort = underbart! Nu hade Jörgen bara kvar sina egna får, och det är ju inte så många, bara drygt 160 stycken! Jisses, karln är största får-bonden, eller vad det nu kallas, i hela Haparanda kommun! Det bästa med honom, är att han är så mån om tjejerna. Han pratar med dem, och kelar med dem. Brukar ofta skratta åt våra bortskämda tjejers rätt väsentliga vikt! Men samtidigt brukar han poängtera att de inte är för runda om magen, utan att det bara syns att vi är måna om dem. Han är ju alltså ingen i ordets rätta bemärkelse "riktig får-klippare", utan har nu hjälpt oss flera år på raken för att det inte finns någon uttalad får-klippare i närheten.
Skeptiska tjejer som uppenbarligen inte alls var sugna på att bli
friserade; Tolla längst till vänster i bild och Bella närmast.
Tolla på den översta bilden, och Bella på den nedersta. Idag var det
ovanligt nog Bella som var harigast av tjejerna, men hon är expert
på att dra Tolla med sig.
Tolla var först till rakning, och stackars Jörgen fick klippa tjejerna inne
i Ånnabodan; snacka om varmt! Men det hade aldrig gått att hålla kvar
den ena om man tagit ut den andra. Tolla var helt lugn under klippandet
och verkade njuta, medan Bella sparkade rätt bra en stund. Samtidigt
såg vi till att klippa klövarna.
Ny-klippt Tolla har ställt sig i ett hörn för att se Bella friseras. Hon var
helt lugn, medan Bella tacklade Jörgen x flera medan hon väntade
på sin klippning
Idyll! En ny-klippt Tolla njuter av tillvaron!
En skeptisk Bella spanar efter Jörgen...
Jörgen med söner, och en liten snutt av världens bästa pappa!
Ascona är givetvis inga problem att fånga in. Hon höll på att somna
medan Jörgen klippte henne.
Ascona och Robert
Mamma har fixat en vattenskål till rastgården, en större och bredare
variant än de vi har inne. Niki var först med att doppa tassarna i den,
något som födde en annan idé...
... en balja! Så idag inhandlade världens bästa mamma en sådan till
trollen, som ännu inte vågat sig i den. Men Niki har så klart varit och
paddlat lite med sin vita tass. Det blev huvudbry när jag la i ben, som
de givetvis var tvungna att fiska upp. Ett tecken på att endast fantasin
sätter gränser, när det gäller mental aktivering!
Den här busken planterade vi på den plats där Aki dog, för ungefär
tre år sedan. Tyvärr blev den mitt i rastgården, när rastgården byggdes
i fjol, så vi var tvungen att inhägna den för att skydda den mot
hulliganerna. I vintras var vi tvungen att ha ett "lock" på den också, för
det skulle nu tuggas och kliva på den!
Rätt bra med mygg i år, tyvärr. Men moster-Rut och mamma har
inhandlat smarta myggspiral-gömmor, så man inte behöver vara
orolig att hulliganerna ska tugga i sig eller bränna sig. Den vänstra
är hängvariant, och den högra bordsvariant. Rekommenderas!
Dessa är köpta på REPA i Kalix, men finns säkert på fler ställen.
Mot-eld mot värmen; en portabel AC och två fläktar.
Nya projektet, en kall-farstu, eller så var det tänkt. Men nu blev det
visst en del isolering i alla fall. Svårt att slarva för Mr Pedant och Mr
Pedant Junior = Östen och Robert. Men bra blir det!
Jisses vilken värme! Men idag har det i alla fall fläktat lite, så det har varit mer uthärdligt.
I morse var vår privata får-klippare Jörgen hit med sina söner. Det var tur han hade dem med, för Tolla och Bella ville inte låta sig fångas in. Till slut lyckades jag och Robert få in dem i Ånnabodan, och där stod vi och bröderna Johansson och höll för med ett nät. Vi hade försökt i nästan en halvtimme, att stänga in tjejerna där vi brukar, vid deras mat-hinkar, men det var uppenbarligen fel tid för de var väldigt skeptiska. Men nu är det gjort = underbart! Nu hade Jörgen bara kvar sina egna får, och det är ju inte så många, bara drygt 160 stycken! Jisses, karln är största får-bonden, eller vad det nu kallas, i hela Haparanda kommun! Det bästa med honom, är att han är så mån om tjejerna. Han pratar med dem, och kelar med dem. Brukar ofta skratta åt våra bortskämda tjejers rätt väsentliga vikt! Men samtidigt brukar han poängtera att de inte är för runda om magen, utan att det bara syns att vi är måna om dem. Han är ju alltså ingen i ordets rätta bemärkelse "riktig får-klippare", utan har nu hjälpt oss flera år på raken för att det inte finns någon uttalad får-klippare i närheten.
Skeptiska tjejer som uppenbarligen inte alls var sugna på att bli
friserade; Tolla längst till vänster i bild och Bella närmast.
Tolla på den översta bilden, och Bella på den nedersta. Idag var det
ovanligt nog Bella som var harigast av tjejerna, men hon är expert
på att dra Tolla med sig.
Tolla var först till rakning, och stackars Jörgen fick klippa tjejerna inne
i Ånnabodan; snacka om varmt! Men det hade aldrig gått att hålla kvar
den ena om man tagit ut den andra. Tolla var helt lugn under klippandet
och verkade njuta, medan Bella sparkade rätt bra en stund. Samtidigt
såg vi till att klippa klövarna.
Ny-klippt Tolla har ställt sig i ett hörn för att se Bella friseras. Hon var
helt lugn, medan Bella tacklade Jörgen x flera medan hon väntade
på sin klippning
Idyll! En ny-klippt Tolla njuter av tillvaron!
En skeptisk Bella spanar efter Jörgen...
Jörgen med söner, och en liten snutt av världens bästa pappa!
Ascona är givetvis inga problem att fånga in. Hon höll på att somna
medan Jörgen klippte henne.
Ascona och Robert
Mamma har fixat en vattenskål till rastgården, en större och bredare
variant än de vi har inne. Niki var först med att doppa tassarna i den,
något som födde en annan idé...
... en balja! Så idag inhandlade världens bästa mamma en sådan till
trollen, som ännu inte vågat sig i den. Men Niki har så klart varit och
paddlat lite med sin vita tass. Det blev huvudbry när jag la i ben, som
de givetvis var tvungna att fiska upp. Ett tecken på att endast fantasin
sätter gränser, när det gäller mental aktivering!
Den här busken planterade vi på den plats där Aki dog, för ungefär
tre år sedan. Tyvärr blev den mitt i rastgården, när rastgården byggdes
i fjol, så vi var tvungen att inhägna den för att skydda den mot
hulliganerna. I vintras var vi tvungen att ha ett "lock" på den också, för
det skulle nu tuggas och kliva på den!
Rätt bra med mygg i år, tyvärr. Men moster-Rut och mamma har
inhandlat smarta myggspiral-gömmor, så man inte behöver vara
orolig att hulliganerna ska tugga i sig eller bränna sig. Den vänstra
är hängvariant, och den högra bordsvariant. Rekommenderas!
Dessa är köpta på REPA i Kalix, men finns säkert på fler ställen.
Mot-eld mot värmen; en portabel AC och två fläktar.
Nya projektet, en kall-farstu, eller så var det tänkt. Men nu blev det
visst en del isolering i alla fall. Svårt att slarva för Mr Pedant och Mr
Pedant Junior = Östen och Robert. Men bra blir det!
Kickan till veterinär i Gammelstad
2011-06-09
Idag har vi varit till veterinären i Gammelstad med Kickan. "Vi" var jag, mamma, pappa och Danica, medan Robert var hemma med övriga gänget. Kickan var sagolikt duktig! Trots massor av andra hundar i väntrummet, låg hon helt lugnt och tyst vid mina fötter. Samma med undersökningen hos veterinären, helt lugnt och bekymmersfritt. Veterinären hette Andrei, och han blev imponerad av henne. Han kunde inte riktigt säga vad knölen var, möjligt att det är en fettknöl som spruckit, men högst osäkert. Först tyckte han att jag skulle prova fortsätta med min tvättningsprocedur, men sen började han tveka, och konsulterade en kollega och det blev beslutat att vi tar bort den på tisdag. Nu ska hon äta antibiotika (Clindabuc) och antiinflammatoriskt (Norocarp) i fem dagar fram till op.
Jag frågade angående myggmedel till hundar, då bl a Monza är hårt attackerad av diverse stickande varelser i Renfors, och jag tycker det börjar fylla på rätt bra även hos oss. Svaret blev att kolla med Djuraffärer, alternativt helt enkelt köpa "Mygga" från Apoteket. För er som bara har en hund rekommenderar jag nog det sista, eftersom det även visat sig ha viss effekt på fästingar, som tyvärr börjar visa sig här uppe också. Men man får bara smörja där de inte kommer åt att slicka sig! Typ i nacken... Men det kan ju hjälpa en del i alla fall. Här slickas det ju hej vilt från alla håll, så jag får nog försöka klara oss utan...
Nu är det bäst man går och försöker få i sig lite mat, för klockan är snart 20 och jag är nyss hemkommen. Vansinnigt varmt är det, så jag och pappa delade varsin Piggelin med hundarna i bilen. Det var bra miljöträning för Danica att vara med! Våran lilla skäll-apa!
Idag har vi varit till veterinären i Gammelstad med Kickan. "Vi" var jag, mamma, pappa och Danica, medan Robert var hemma med övriga gänget. Kickan var sagolikt duktig! Trots massor av andra hundar i väntrummet, låg hon helt lugnt och tyst vid mina fötter. Samma med undersökningen hos veterinären, helt lugnt och bekymmersfritt. Veterinären hette Andrei, och han blev imponerad av henne. Han kunde inte riktigt säga vad knölen var, möjligt att det är en fettknöl som spruckit, men högst osäkert. Först tyckte han att jag skulle prova fortsätta med min tvättningsprocedur, men sen började han tveka, och konsulterade en kollega och det blev beslutat att vi tar bort den på tisdag. Nu ska hon äta antibiotika (Clindabuc) och antiinflammatoriskt (Norocarp) i fem dagar fram till op.
Jag frågade angående myggmedel till hundar, då bl a Monza är hårt attackerad av diverse stickande varelser i Renfors, och jag tycker det börjar fylla på rätt bra även hos oss. Svaret blev att kolla med Djuraffärer, alternativt helt enkelt köpa "Mygga" från Apoteket. För er som bara har en hund rekommenderar jag nog det sista, eftersom det även visat sig ha viss effekt på fästingar, som tyvärr börjar visa sig här uppe också. Men man får bara smörja där de inte kommer åt att slicka sig! Typ i nacken... Men det kan ju hjälpa en del i alla fall. Här slickas det ju hej vilt från alla håll, så jag får nog försöka klara oss utan...
Nu är det bäst man går och försöker få i sig lite mat, för klockan är snart 20 och jag är nyss hemkommen. Vansinnigt varmt är det, så jag och pappa delade varsin Piggelin med hundarna i bilen. Det var bra miljöträning för Danica att vara med! Våran lilla skäll-apa!
Fullt upp!
2011-06-07
Jaha, då är man till och med en bit in i Juni då, och man upphör inte att förvånas hur fort tiden går. Men det kanske har att göra med, att man alltid har något på agendan som väntar på att göras. Svärfar och Robert har nu höjt hela staketet på övre delen av gården, så nu ligger höjden runt 2,06 och bör bli en tuff nöt att forcera även för våra höjdhoppande hulliganer. Jag och Gunnel passade samtidigt på att höja altanräcket, med hjälp av kompost-galler. Det är nu ca 1,50 högt, vilket var rätt lätt att mäta då det är ungefär samma höjd som svärmor mäter ovan backen. Jackie gjorde ett försök att ta sig över, men det misslyckades, så man får hoppas att det avskräcker till fler försök i framtiden! Skönt var det i alla fall, för då kunde de vara ute med mig medan jag planterade lite blommor i krukor, lådor och amplar. Jag har hört talas om att myggen inte gillar Tagetes, men det gör jag, så nu är det mycket Tagetes i synnerhet runt vår altan! Jag fick även en stam-fuchsia (eller hur man nu stavar till det då...) av min gulliga mamma som handlat en massa fina blommor till oss!
Svärfar och Robert bygger högre stängsel. Vårt gärdsgårdsstaket är
kvar, så egentligen är det främst de höga stolparna man ser. Men
visst har vi ett eget litet "Alcatraz"! (ler)
Häggen vid altanen, som blommar alldeles för tidigt! Jag vill att den
väntar till midsommar, som det brukade vara för några år sedan...
"Fort Knox", altanräcket också höjt!
Vår nya fina grill, som vi fått av mamma och pappa, är flitigt använd!
Efter stängslet var så klart det kunde bli, började svärfar och Robert att snickra på vår kallfarstu. De var riktgit flitiga, och den är nu färdigt uppspantrad och även fönsterkarmen på plats. Men nu står vi lite stilla till vi hittat dörrar. En har svärmor och svärfar, men vi behöver en till, och har inte riktigt hittat något vi vill ha på vare sig blocket eller återvinningen. Nytt är inte att tänka på, för vi är ju fattiga hund-puckon! Men jag tror det blir jätte-bra, och tanken är att det blir en dörr ut på gården, innanför stängslet, och den andra ut på resten av gården då. För då slipper vi grind i stängslet. Kan ju bli vissa problem vid gräsklippning, men... Kommer tid kommer råd!
Malin och Magnus med söner var och hälsade på i lördags, Ozzys familj alltså. Så de fick känna på lite hulligan-pussar. Trevligt var det, och jag hoppas det inte dröjer alltför länge till nästa gång.
Jag tror Kickan och Pirelli löpt klart nu, medan Niki och Jackie är i höglöp och har lite underligheter för sig tillsammans... Det vallfärdar karlar hit, och vem hade kunnat förvänta sig annat med så stiliga töser som luktar så gott?! (ler) Men det är lite olustigt då det främst varit jakthundar, och vi har ju tre andra tjejer som kanske plötsligt blir intressant när de ändå hittat hit... Åsyftar fåren! Men hittills har det gått bra även med det, tack och lov!
Mitt nya "vapen" i rastgården = vattenslang med pistolfungerande
dusch-munstycke! Det är flitigt använt när det skälls, men trots det
så är det väldigt skoj att bita i vattenstrålen! (Niki & Pirelli)
Niki-Nyfiken
Vi har varit en hel del på bad-turné till Frevis, men nu börjar det fylla på med rätt mycket camping-gäster, så nu blir det mindre med det ett tag. Får återuppta det igen till hösten, även om det kan bli nån sväng dit tidigare än så. Är ju så himla fint när det är så långgrunt, så hundarna kan springa och busa i vattnet. Vi har börjat fara till mammas fasters stuga, också den på Frevis. Där är det en trevlig väg att gå till stugan, som man garanterat är själv efter då de har en bom som vi fått lov att smita under, men då är det genast djupare och mindre tilltalande vatten.
Kickan med sin leksakskorv, som även hade pip-funktion... i ca
fem minuter eller nåt, innan hon hade "dödat den"!
Kickan och Danica
Det sägs att "även små män kastar långa skuggor", men i det här fallet
är det jag och moster-Rut som är skyldiga!
Danica, med en vatten-avruskande Kickan i bakgrunden.
Danicka Panica bus-fia! I attackposition väntande på Kickan som är
i vattnet och hämtar sin leksaks-korv
Bus-öron-bakåt!
Söt-trollet ser nästan rädd ut på den här bilden, men det är bara
bus för hela slanten!
Penske och Pirelli
Penske och Pirelli, ser nästan ut som den JPS-sponsrade Lotus som
bl a Ronnie Peterson körde med (i svart och guld)
Kickan har förresten haft en fästing! Den satt under ögat, på kinden. Äckliga monster, vad har de här uppe i vårt Norrländska paradis att göra?!
Knölar både här och där, på stackars Kickan som fått både varande
böld och fästing.
Kickan har haft en knöl på bakpartiet ett tag, som jag hittade runt påsk nån gång och som jag tolkat till en fettknöl. Jag har haft för avsikt att få den undersökt, men det har inte blivit av. I fredags började den vätska lite, och igår upptäckte jag att det gått ordentligt hål i den och bildat en krater som det kom var ur. Nu rengör jag morgon och kväll, och behandlar även med kådsalva som är suverän till att dra upp var med. Men för säkerhets skull ska vi till veterinär i Gammelstad på torsdag, och kolla så det verkligen bara är så banalt som vi tror. Passar på då det även var dags att hämta hem Prickens urna...
Danica Lönneberga hade oturen att råka få med sig en av trollens
bäddar, som mamma köpt till dem på ÖB, till soffan, och så råkade
det ramla ur lite fyllning...
Niki käkar märgben som tidigare var fyllt med låtsas-märg, men som
för dagen var fyllt med Mamma Scan´s köttbullar och GEAS Blodpudding!
Jaha, då är man till och med en bit in i Juni då, och man upphör inte att förvånas hur fort tiden går. Men det kanske har att göra med, att man alltid har något på agendan som väntar på att göras. Svärfar och Robert har nu höjt hela staketet på övre delen av gården, så nu ligger höjden runt 2,06 och bör bli en tuff nöt att forcera även för våra höjdhoppande hulliganer. Jag och Gunnel passade samtidigt på att höja altanräcket, med hjälp av kompost-galler. Det är nu ca 1,50 högt, vilket var rätt lätt att mäta då det är ungefär samma höjd som svärmor mäter ovan backen. Jackie gjorde ett försök att ta sig över, men det misslyckades, så man får hoppas att det avskräcker till fler försök i framtiden! Skönt var det i alla fall, för då kunde de vara ute med mig medan jag planterade lite blommor i krukor, lådor och amplar. Jag har hört talas om att myggen inte gillar Tagetes, men det gör jag, så nu är det mycket Tagetes i synnerhet runt vår altan! Jag fick även en stam-fuchsia (eller hur man nu stavar till det då...) av min gulliga mamma som handlat en massa fina blommor till oss!
Svärfar och Robert bygger högre stängsel. Vårt gärdsgårdsstaket är
kvar, så egentligen är det främst de höga stolparna man ser. Men
visst har vi ett eget litet "Alcatraz"! (ler)
Häggen vid altanen, som blommar alldeles för tidigt! Jag vill att den
väntar till midsommar, som det brukade vara för några år sedan...
"Fort Knox", altanräcket också höjt!
Vår nya fina grill, som vi fått av mamma och pappa, är flitigt använd!
Efter stängslet var så klart det kunde bli, började svärfar och Robert att snickra på vår kallfarstu. De var riktgit flitiga, och den är nu färdigt uppspantrad och även fönsterkarmen på plats. Men nu står vi lite stilla till vi hittat dörrar. En har svärmor och svärfar, men vi behöver en till, och har inte riktigt hittat något vi vill ha på vare sig blocket eller återvinningen. Nytt är inte att tänka på, för vi är ju fattiga hund-puckon! Men jag tror det blir jätte-bra, och tanken är att det blir en dörr ut på gården, innanför stängslet, och den andra ut på resten av gården då. För då slipper vi grind i stängslet. Kan ju bli vissa problem vid gräsklippning, men... Kommer tid kommer råd!
Malin och Magnus med söner var och hälsade på i lördags, Ozzys familj alltså. Så de fick känna på lite hulligan-pussar. Trevligt var det, och jag hoppas det inte dröjer alltför länge till nästa gång.
Jag tror Kickan och Pirelli löpt klart nu, medan Niki och Jackie är i höglöp och har lite underligheter för sig tillsammans... Det vallfärdar karlar hit, och vem hade kunnat förvänta sig annat med så stiliga töser som luktar så gott?! (ler) Men det är lite olustigt då det främst varit jakthundar, och vi har ju tre andra tjejer som kanske plötsligt blir intressant när de ändå hittat hit... Åsyftar fåren! Men hittills har det gått bra även med det, tack och lov!
Mitt nya "vapen" i rastgården = vattenslang med pistolfungerande
dusch-munstycke! Det är flitigt använt när det skälls, men trots det
så är det väldigt skoj att bita i vattenstrålen! (Niki & Pirelli)
Niki-Nyfiken
Vi har varit en hel del på bad-turné till Frevis, men nu börjar det fylla på med rätt mycket camping-gäster, så nu blir det mindre med det ett tag. Får återuppta det igen till hösten, även om det kan bli nån sväng dit tidigare än så. Är ju så himla fint när det är så långgrunt, så hundarna kan springa och busa i vattnet. Vi har börjat fara till mammas fasters stuga, också den på Frevis. Där är det en trevlig väg att gå till stugan, som man garanterat är själv efter då de har en bom som vi fått lov att smita under, men då är det genast djupare och mindre tilltalande vatten.
Kickan med sin leksakskorv, som även hade pip-funktion... i ca
fem minuter eller nåt, innan hon hade "dödat den"!
Kickan och Danica
Det sägs att "även små män kastar långa skuggor", men i det här fallet
är det jag och moster-Rut som är skyldiga!
Danica, med en vatten-avruskande Kickan i bakgrunden.
Danicka Panica bus-fia! I attackposition väntande på Kickan som är
i vattnet och hämtar sin leksaks-korv
Bus-öron-bakåt!
Söt-trollet ser nästan rädd ut på den här bilden, men det är bara
bus för hela slanten!
Penske och Pirelli
Penske och Pirelli, ser nästan ut som den JPS-sponsrade Lotus som
bl a Ronnie Peterson körde med (i svart och guld)
Kickan har förresten haft en fästing! Den satt under ögat, på kinden. Äckliga monster, vad har de här uppe i vårt Norrländska paradis att göra?!
Knölar både här och där, på stackars Kickan som fått både varande
böld och fästing.
Kickan har haft en knöl på bakpartiet ett tag, som jag hittade runt påsk nån gång och som jag tolkat till en fettknöl. Jag har haft för avsikt att få den undersökt, men det har inte blivit av. I fredags började den vätska lite, och igår upptäckte jag att det gått ordentligt hål i den och bildat en krater som det kom var ur. Nu rengör jag morgon och kväll, och behandlar även med kådsalva som är suverän till att dra upp var med. Men för säkerhets skull ska vi till veterinär i Gammelstad på torsdag, och kolla så det verkligen bara är så banalt som vi tror. Passar på då det även var dags att hämta hem Prickens urna...
Danica Lönneberga hade oturen att råka få med sig en av trollens
bäddar, som mamma köpt till dem på ÖB, till soffan, och så råkade
det ramla ur lite fyllning...
Niki käkar märgben som tidigare var fyllt med låtsas-märg, men som
för dagen var fyllt med Mamma Scan´s köttbullar och GEAS Blodpudding!
