jennyhn

2011-04-28
Idag har trollen haft skoj. Jag hämtar ju in dem så fort de börjar skälla i rastgården, men idag var det en ovanligt fridfull dag. När de varit ute ett tag, blev jag lite misstänksam och gick och kollade :


Spana in Niki´s tassar!




... så även Penske´s!


Det här var vad man sysselsatt sig med, då det var så "lugnt och tyst"
i hagen!

2011-04-26
De första hundkexen tog snabbt slut, så jag bakade fler igår. Den här gången med ett gäng imalda hamburgare, som mamma stekt till trollen. Alla utom Danica käkar dem med god aptit! Men detta innebär att jag förmodligen gör nästa omgång med lever igen, för det var ju för att få Danica att äta jag gjorde dem från början...

Igår hade jag trevlig träning med trollen, singelträning med alla utom Kickan och Penske som fick en gemensam runda. Skogen börjar vara rätt så spännande på många håll, och det mass-pinkas på tik-fronten. Detta får mig att misstänka att det är nån form av gemensam löp på G. Om nu även trollen ska löpa två gånger per år, är det mer än hög tid! Dessutom avlösta Jackie Andretti vid förra löpet, och Andretti hade sin andra löp i Januari...

Jackie hittade förresten kongen som Kickan tappade bort i långfredags. Jag bad henne söka, och vipps stod hon där och grävde fram den! Sen ville hon ogärna släppa den, och det blev mycket bus för att jag skulle få låna den. Hon pep som en vilde då hon tyckte det tog för lång tid för mig att få kastat iväg den. Älskade troll-unge!


Niki tuggar på blodpudding- och korvpreparerat märgben, och Jackie
tuggar på ett hembakt hundkex.


Gott är det!


Det här monstret stötte Emma på, på väg ner mot Axelsviksvägen,
från vägen till två av våra vindkraftverk. Dvs där vi brukar leka med
trollungarna... Blä, usch och tvi, dags att plocka på sig och vara redo
med Betapred!


Pirelli-stumpan på gårdagens kvällis. Hon var jätte-duktig och lyhörd
på inkallning!


Jackie har precis grävt fram kongen som Kickan tappade bort i
långfredags! Kong är en rolig leksak, som studsar lite hur som helst.
Rekommenderas! Men kom ihåg att den finns i olika storlekar! Vi har
den största till våra stor-käftade troll, så vi inte riskerar att den åker
ner i nån hals. Dessutom har vi knutit en lina i den, dels för att det går
lättare att kasta den, men även som säkerhet!

2011-04-23
Vilket väder vi förärats med, och vilket sällskap! Redan förra helgen, i söndags, kom morbror Jan med döttrarna Lisa och Sofa upp från Linköping. Gillas! Men det har varit en lite konstig vecka, och jag har hunnit umgås alldeles för lite med Lisa. Lite tog vi dock igen igår, då Robert hade foto-undervisning med henne, och jag körde "praktik" i detsamma. Rätt många fina bilder blev det, varav en del finns att se nedan.

Skärtorsdag kom Tobbe och Linda från Skellefteå, med sönerna Colin och Sebastian. Helt underbar familj! Man ser på Colin och Sebbe hur härliga Linda och Tobbe är som föräldrar, för maken till harmoniska och fina ungar, vet jag inte om jag sett. Det heter att de kan vara ganska vilda och ganska tjuriga, men hållå, det är ju barn! Men samtidigt ger det mig ett ännu bättre intryck av dem som föräldrar, att man inte försöker försköna sina barn. Hundarna var som väntat jätte-snälla, men ganska på, för det här med små 2-benta varelser är ju så spännande! Pirelli och Niki i synnerhet, ville hoppa och busa, och Niki gav också Sebbe en reva i ansiktet. Där hade man förväntat sig krokodiltårar och en smått upprörd mamma, men inte då! Hon tittade bara på honom och konstaterade att det var inte den första skavank han fått i ansiktet, och Sebbe började inte ens gråta. När han ville bli buren för att han var lite rädd för hundarna, sa Linda bara att han var fjantig, men bar honom några gånger och till slut vågade han själv, och hundarna lugnade också ner sig när de fick chansen att få lära sig vad som gällde. Innan de åkte igår, alldeles för tidigt, ville också grabbarna ta med sig minst halva vår flock! (ler) Dessutom tyckte Colin att han hellre stannade här än åkte på IKEA! (ler) Behöver jag säga att Tobbe sa likadant?! (skratt)
Synd de bor så långt bort, de kunde gärna ha fått plantera sin husvagn här permanent! Tobbe kunde gjort Robert sällskap i garaget, och som jag och Linda kunde promenerat! Det här är en av dessa få tjejer som det är så förbaskat lätt att prata med! Vettiga åsikter, eller, tja, bara för att vi tycker rätt lika om rätt mycket... (ler generat) Men, ja, ni förstår hur jag menar!
Penske blev ju kär i deras kortbenta Jack Russel, Nellie, redan förra sommaren. Då var han dubbelt så stor som henne, nu var det aaaningen mer! (se bilder nedan) Men Penske var lika kär, och de funkade jätte-bra ihop. Vi han med två promenader av hyffsad längd i alla fall, men mycket vill ju som bekant ha mer!

Som sagt, familjen Forsman åkte redan igår, och i morse åkte familjen Jan. Så nu har lugnet börjat infinna sig, och det är faktiskt ett gäng rätt trötta trollungar. Många nya intryck = jätte-nyttigt!

Alldeles nyss har jag varit och skottat fram dörren till bodan, och fått fram alla cyklar. Så nu håller Robert som bäst på att fylla hjulen med luft, så ska jag se om jag kan rasta ur lite energi från ungarna sen. Med livet som insats dock, för min 3-hjuliga sparkcykel är rätt ranglig... Jag vill ha en 4-hjulig, men de är ju så förbaskat dyra!

På gårdagens kvällsrundor, lyckades jag kasta bort Kickans stora kong. Så ikväll blir det att ta med spade och göra ett nytt försök att slippa en extra utgift!

.......................

Innan jag kommit så långt att jag publicerat detta inlägg, har jag hunnit vara ut och köra några rundor med sparkcykel och hund. Lever gör jag uppenbarligen fortfarande, och jag har inte möblerat om utseendet ens fläckvis. Riktigt roligt var det också, fast rätt jobbigt! Man tänker att det är peace of a cake att åka runt och glassa med en sparkcykel, men det är rätt likt att sparka på vintern. Några skillnader bara; föret är rätt konstant med sparkcykel på sommaren, men hundarna får dra på vintern. Så nog blev jag ganska varm, för nog blev det nån mil i alla fall. Nu ska trollen snart utfodras. Har avsikligt väntat längre ikväll. Dels sov vi länge så det blev senare frukost, men sen sover de så fint nu! Blir senare kvällisar än brukligt, så då kan vi lika gärna vänta en stund till.

.........................



Penske vacker-pojke




Penske och hans hjärtevän Nellie


Nellie 9 kg och Penske 45 kg...


Så duktiga man är!


Hmmm... Frestande att se men inte röra...


... nu kan jag inte hålla mig längre!


Men spana in Nellies blick så förstår ni att pojken är såld!


Sebastian


Coola morsan Linda var inte det minsta orolig, till skillnad från
fotografen som trodde cykel-huliganerna skulle vurpa i varenda
dike!


Sebastian


Coole Colin


Sebastian


Jackie


Niki


Sebastian och Pirelli


Sebastian, Pirelli och Colin










Boys will be boys! Skulle ta en "hej-då-på-återseende-bild" på
Linda och Tobbe, och då var ju Tobbe givetvis på hugget direkt!


Så Linda försökte få byta ut honom mot några trevligare krabater!


... och givetvis var det ju Penske hon helst ville fylla Tobbes säng-
plats med!


Hej då Forsmans, kom snart tillbaka!



Niki och Penske tittar på mig och Lisa när vi går iväg med Danica.
Fotat av Lisa


Hela gänget spanar efter matte och Danica!


Danica, vacker-tjejen (foto: Lisa)


Förmodligen en av de bästa bilder Lisa hittills tagit, för den är ju bara
helt underbar!


Kickan snö-marodör! Foto : Lisa


Kickan


"Packet" på kvällis med trollen. Foto : Lisa


Brottningsmatch mellan Jackie och Pirelli, dock i all vänskaplighet!
Foto : Lisa


Jackie och Pirelli. Foto : Lisa


Senna och Pirelli. Foto : Lisa


Pirelli, Rut och Senna. Foto : Lisa


Senna. Foto : Lisa


Lisa söker efter den bortflugna kongen. Hon var den enda skaren
höll för...


Niki håller koll


Lisa och Kickan söker Kongen


Lisa och Niki söker kongen


Skaren höll inte för mamma!


Niki hittade en vattenpöl att leka i!



Niki busar med Kickan


Lite suddig bild som jag tagit, men den var ändå så läcker att jag
var tvungen att dela den med er!



Samma med den här; kolla spegelbilden!

2011-04-20
Undrar om man kan få nog av att titta på sina underbara troll när de sover?! De är bara för rara! Så är det givetvis när de är vakna också, men de är så näpna och försvarslösa när de kurar ihop sig i allehanda ställningar, att det riktigt snörper ihop hjärtat på en!


Danica trycker jämt in huvudet mot något hörn eller kant, antingen
på soffan eller som här i dörrposten till ytterdörren. Ser inte bekvämt
ut, men söt är hon!




Kickan ligger gärna mot något, men inte lika hoptryckt som Danica.


Penske, livsnjutaren, han ligger ofta mitt på golvet, gärna på rygg.


Så även Pirelli-bruden!


"... de ska va gött å leva..."


Niki ligger gärna vid min skrivbordsstol, så jag får jämt passa så jag
inte kör på nån svans eller öra. Eller för den delen ligger hon alltid
i närheten av där jag är, ungefär som hela gänget då!


Rätt mycket livsnjuteri i Kickan också! Hon ligger dock sällan på
golvet, fördrar nån soffa eller säng!


Pirelli-puss-maja


Lill-Jackie, charm-trollet nr 1, med jordens oskyldigaste blick!


Den här ställningen ser väl skön ut?!


Pirelli mys-maja




Niki både ser ut och har blivit en riktig sammets-hund! Hon är så
mysig att gosa med, liksom hela gänget! Niki hade strävast päls ett
tag, men nu är det bara en sträng mitt på ryggen som är sträv, resten
är som silke. Här syns hennes vita svanstoffs rätt tydligt, charmigt!


Danica, med rådjurs-ögonen




Världens vackraste Senna!


Kan ni tänka er något som ser gosigare ut än trollet på den här bilden?!


Trött, skiter i kameran, super-söt!


Mattes troll-pojke!

Det är otroligt så fort man vänjer sig vid olika saker. Jag fick precis kollräkna vilka hundar jag lagt in bilder på, för det kändes som så få... Men det var allt sju små ulliga huliganer som ryms i denna kavalkad!

Jag kom att tänka på en sak, i synnerhet igår, efter att ha träffat Andretti som var så super-lydig. Då ser man direkt skillnaden mot sina egna. Nu stämmer ju inte riktigt det jag tänker komma till i Andretti-fallet, då hon ju faktiskt är en av "mina egna" och mitt hjärta är så super-stolt över henne. Men, i alla fall, så tänker man direkt man ser en lydig hund, på vad man har misslyckats med hos sina egna. Man tänker inte dåliga tankar om sin hund, utan anklagar sig själv. Vilket i sig är helt rätt, för en hund blir ju sällan lydigare än dens ägare har lärt den att vara. Men, det jag tänkte komma till, är att olika hundar har olika kvaliteter. Jag ser ju att jag har världens finaste hundar, och jag skulle inte byta bort dem mot jordens lydigaste hur mycket pengar jag än fick i mellan-skillnad. Trots att jag säger till Senna att han hamnar på blocket om han inte slutar skälla, för det är ju bara snack och ingen verkstad alls (ler) Men man får istället sätta sig ner och titta vad man åstadkommit. Exempelvis sa Emma igår, att "rör de inte något när du bakar?!". Nä, de gör de ju faktiskt inte. De skulle inte ens försöka, utan lägger sig istället och sover, och kanske hoppas på att få smaka när jag är klar. Som Emma också sa, är det ju faktiskt väldigt bra då jag har en hel flock, där övervägande del är obstinata tonåringar! När någon kommer hit blir det ett fasligt liv, men stannar man mer än några minuter, inser man att det också är över på några minuter. När man väl fått hälsa, går man och lägger sig igen. Istället för att tycka det är jobbigt att de är på våra besök, ska man väl se glädjen i att de faktiskt älskar folk!
Jag har tänkt på det här när man pratar med andra hundägare, att många sällan säger att deras hundar har några brister. Detta får ju följden att man känner sig ännu sämre om man misslyckas med något, för "alla andra kan ju!". Men så är det ju inte. Utan jag tror helt enkelt att det handlar om att man inte vill berätta om olika tabernakel, för att man fått för sig att det ställer en själv i dålig dager. Så är faktiskt inte jag, jag berättar om allt, både här på bloggen och till vänner och bekanta. I vissa fall har det fått positiva effekter, att den andra parten vågat berätta om problem med sina 4-beningar, och då har man tillsammans kunnat komma fram till vad man testat, vad som funkat / inte funkat, etc. Man får inte vara rädd att fråga, för som jag brukar säga :
- Att fråga är att erkänna sig dum för ett ögonblick, att låta bli att fråga, är att förbli dum!
Sen finns det en till livsdevis :
- Ingen kan allt, men alla kan något!

Glad påsk mina vänner, på både två och fyra ben!

2011-04-20
Hundar som äter bra är en ynnest! Det tänker jag på nästan varje dag, då jag har av båda sorterna.
Våran Laban, min första hund, en labrador som delade mitt liv från jag var 7 till 21. Hans ätande kan man
främst sammanfatta med Emma´s ord : - Han inhalerade maten! Han åt också det mesta. Jag lärde honom
till och med att äta vinbär direkt från buskarna. Så jag skulle slippa plocka... (ler) Laban var rund och go, och
visst tänkte man ibland att det vore bra om han inte var så matglad, så skulle det vara lättare att hålla vikten. 
Sen hade vi Aki, en akita som blev nästan 14, en kräsen-mage utan dess like. Han åt när han kände för det,
och det var inte ens säkert att det var varje dag. Fodret skulle vara torrt, och maten fick stå framme, för han
åt ofta på natten. Det enda som alltid gick ner, var typ kött och liknande go-produkter, inte ens tjurmuskler for
ner på en gång! Då tänkte man på sina funderingar kring Laban, och insåg att det vore betydligt enklare att ge
diet-foder till en matglad hund.
Senna har haft Aki-stuk, fram till vi kastrerade honom. Nu äter han mycket och gärna, men långsamt, så vi
får vakta så ingen hinner knycka hans mat innan han ätiti klart. Jackie har varit som Aki, ända sedan vi började
servera trollen mat i egna skålar. Hon äter när hon känner för det. Går i vågar, ibland äter hon bra, ibland inte
alls. Men eftersom hon mår bra, och äter andra saker, samt har ok avföring, så får vi nog bara leva med det
helt enkelt. Sen har vi då Danica, och hon har ätit både snabbt och bra, fram till vi tror att hon blev sken-dräktig.
Efter det är hon lika dålig som Jackie på att äta, och även för henne går det i vågor. Penske däremot, snarast
inhalerar sin mat, och knycker helst även syrrornas. Pirelli är nästan lika snabb och minst lika matglad. Niki äter
lika långsamt som Senna, men äter bra. Igår hade dock både Niki och Senna ett ryck, där de inte tänkte äta alls,
och jag han tänka "nej, inte två till!". Men lite godsaker i maten, och allt åkte, och idag var allt som vanligt.

Detta med maten har fått mig att tänka på godis som är lika nyttigt som mat, som man borde kunna göra själv.
För ibland tror jag att de äter dåligt bara för att det serveras just i matskålen. Man ska inte pjåska med hundarna,
jag vet, men man blir ju orolig när de inte äter. Jag för bok över ungarnas matvanor, och där skriver jag även in
om någon spyr eller är dålig i magen. Detta är något jag borde gjort redan när jag bara hade en hund, för man kommer
baske mig inte ihåg sånt, och det är det säkraste sättet att hålla koll på hur hunden mår, och också bland det första
en veterinär frågar om, i de fall man får en hund som inte mår bra.

Så med detta i baktankarna, fick jag för mig att jag skulle googla lite på recept för hundgodis, och ramlade direkt in på en hemsida
som hade gott om den varan :
http://www.happytails.se/index.php?option=com_content&view=article&id=182&Itemid=141

Sen googlade jag vidare, och hittade den här :
http://www.phweb.se/Elvisen/Nagra%20recept%20pa%20hundgodis.htm

och en sida till :
http://www.motalabrukshundklubb.se/hundgodis.html

här finns även hundmat :
http://www.kvistagrans.com/hundgodis.htm

här finns bl a morotskex, till våra morots-galningar :
http://benganbus.wordpress.com/hundgodis-recept/

lite levergodis :
http://www.hundlottas.se/28468884

många bra recept :
http://www.infoom.se/mysite/index.php?sida=54723
och så insåg jag att samma hemsida hade ju sååååå mycket mer, dvs bla tips och råd, sjukdomar, etc. Rekommenderas!
Är lagt i mina egna favoriter också :
http://www.infoom.se/mysite/index.php?sida=54570&user=15802


Så nu har jag en hel del olika saker jag kan prova. Vet inte vad jag ska börja med, men jag återkommer med
mina upplevelser, dvs både hur det varit att tillreda och ännu viktigare hur hundarna gillar det!

Börjar bli lite tung i huvudet. Hade ett skrämskott av ont i halsen i förrgår, men det gav sig och jag andades ut. Men nu
är det tungt i huvudet och lite snuvigt, men jag hoppas även det är skrämskott, för jag har inte tid att däcka i nån förkylning!
Skönt ska det bli med påsk i alla fall, då vi får ha husse hemma fr o m ikväll och ändå till på tisdag, för de har jobbat in
skärtorsdag!

2011-04-19
Idag fick jag för mig att jag skulle uppfylla ett av min makes önskemål, och baka filbullar till honom. Älskar ju att baka, men det mesta av energin satsar man normalt på troll-ungarna. Men så idag kom jag till skott, och då blev det även bröd (nån blandning av Svärmors Rieska, Gammel-mormors mjukkaka och mammas grötfranska). Mitt i det nedsmetade köket och så även köksan själv, ser jag till min glädje en Passat köra förbi köksfönstret. Inte för att jag tycker om Folkvagn, nej då tvärtom, men för att jag vet vem den tillhör : Peter och Andretti!!!
Vår förstfödda lilla tjej kom på besök med sin husse.
- Jag är så dålig på att ta bilder Jenny, så jag kom hit med henne får du fota själv, konstaterade Peter glatt.
Så blev också gjort, och det kommer en kavalkad av bilder på vacker-tjejen, och om ni tycker det är många, så skyll inte på mig. Skyll på charmtrollet som stylade för kameran! Så vacker hon är, den svarta pälsen bara glänser i solen, och så fantastiskt lydig hon är! Där ligger gänget i lä kan jag säga, men vi jobbar på det, och kommer tid kommer råd, vi ska ikapp. Vi är ju medvetna om att det mesta tar betydligt längre tid när vi har så många. Men det är det värt!


Spana in fröken vacker-tass!


Så duktig på att charma kameran!


Andretti var största tjejen i kullen redan från början, och jag undrar
om hon inte fortfarande är det. Snäppet större, om än inte stor skillnad
mot våra (förutom lill-Jackie), men det är möjligen Monza som kan
konkurrera om den platsen. Svårt att bedöma bara på bilder, men de
två verkar vara resligaste damerna. Jackie och Lola verkar konkurrera
om att vara minst i alla fall.












Andretti har verkligen sin egen stil, och är egentligen inte jätte-lik
nån i våran flock, även om man ser drag av flera. Men hon är definitivt
inte lik sina föräldrar. Dock skulle jag väl säga att hon och Ozzy (Mansell)
är ganska ordentligt lika varandra! Men det är också svårare att säga
när man inte ser dem utmed varandra.


Men visst är det mycket Ozzy över henne?! Eller vad säger matte-Malin,
kan vi få nån bild på Ozzy som bekräftar likhets-teorin?


Bus i blicken! "Hur länge måste jag ligga här då?"




Ser ni manikyren? Oj så vackra tassar!


Bus med husse i bilen





Kärlek

2011-04-18
Igår var min mamma och moster-Rut till Haparanda på shopping-runda. Mamma köpte en leksak till hundarna för 5 kr, och den blev jätte-poppis! Först var det Danica som lekte med den, därefter Pirelli som till slut somnade med den, innan Niki fick tag på den och började noppra sönder den.


Danica leker sällan med några specifika leksaker, men den här lilla
billiga saken var tydligen skoj. En stund i alla fall.


Pirelli älskade leksaken...


... så mycket att hon till slut somnade med den!


Första gången jag har konserverad sparris i kylskåpet!

Igår kväll hade vi ett slagsmål light, där Danica hade något otalt med Pirelli. Men det var så klart inte ömsesidigt, eftersom Pirelli hatar slagsmål. Började när mamma kom, och Danica är ju så otroligt svartis. Men det var över lika fort som det börjat, och det blev tack och lov inga skador den här gången. Förutom möjligen Pirellis självförtroende. Hon var jätte-ledsen hela kvällen, men är som vanligt idag igen. Värre var det väl med stackars kusin-Lisa, som kom på besök med lillasyster-Sofia och min morbror-Jan från Linköping igår. Hon fick nog minst en hjärtinfarkt av att bara se och höra. För det låter våldsamt kan jag lova. Men hon överlevde, och vågade sig med på våra kvällsrundor också!

Igår var jag mör i kroppen och var seg att gå på dagen, vilket jag normalt inte är på helgen, då man sett fram emot singelträningen hela veckan. Men idag har jag ont i halsen... Kanske man har nåt i kroppen som man inte alls har tid med!

2011-04-16
Igår berättade jag om att vindruvor och xylitol är jätte-farligt för hundar, idag tänkte jag berätta om ett bra tips jag fick av min kusin Jonas. Ett tips som han och hans sambo Sara fått, när deras Jack Russel tuggat i sig ett par glasögon och man var orolig för att splittret skulle skära i tarmarna. Då fick man höra att man skulle köpa konserverad Sparris och... så har jag för mig att det var Paraffinolja han sa att man också skulle ge. Osäker på det sista, men tror det var så. Sparrisen kapslar i alla fall in det "farliga" och Paraffinoljan smörjer dels i tarmen och så löser det upp avföringen en aning. Jag brukar ge Paraffinolja till Pricken, vår katt, då han av och till blir förstoppad. Så jag som till igår inte ens visste hur sparris såg ut, ska nu snarast inhandla en burk till att ha för säkerhets skull i kylskåpet. Rekommenderar detta till alla hundvänner, för man vet ju aldrig när oturen är framme, och konserverade saker brukar ju ha lång hållbarhet.


Köpte en ny, lite mindre aktiveringsflaska förra veckan. Meningen var
att tjejerna och Senna skulle få låna den, för Penske abonnerar på
den stora vi har. Men Penske tyckte även denna var han, och lyckades
skruva upp botten och bita sönder gängorna, redan första dagen. Så
nu är det lagat med rallycross-tejp! Jag har även tagit bort trossen som
var i korken, för att göra det lite lättare för tjejerna som inte riktigt
fått in samma schvung som Penske. En bra grej som rekommenderas,
bra hjärngympa! Finns bla på Djurmagazinet.


Verkar kanske lite dumt att göra sina "barn" beroende av flaskan,
men... I det här fallet är det faktiskt en bra grej! Niki har bestämt
att den lilla flaskan är hennes. Får nog inhandla fler... De är i en
stadig plast, så den håller för de flesta. Som inte får upp botten vill
säga... (ler ironiskt)


Penske, kungen med flaskan! Han har verkligen fått till tekniken att
dra i trossen och vippa på flaskan!


Aktiveringsbollen som ungarna fått ärva efter Aki, är mycket populär,
och används flitigt så länge husse och matte laddar den med godis!
T o m Kickan gillar den!


Niki och Jackie med aktiveringsbollen


Kickan försöker tugga ut godisarna ur Pyramiden, som man ska slå
på med tassen så den vippar åt sidorna, för att godiset ska komma ut.
Inte riktigt allt går att lösa med våld... (ler)

Vi har även en aktiveringskub någonstans, men av någon anledning blir leksakerna kvar precis där godiset tog slut eller ännu vanligare någonstans där man fastnat. Vilket innebär att man gör sina fynd när man städar!
Allehanda aktivering är bra, och det behöver inte alltid vara dyra leksaker från djuraffärer. Köttbulle under vanlig kaffekopp är en annan aktivitet vi ofta använder oss av, men den kräver mer övervakning av husse / matte, för det är obra att tugga på kaffe-koppar!

Äntligen helg, så vi får ha husse hemma!

2011-04-15
För tillfället är jag så glad att det bubblar i mig! Var nyss och tog in posten, och där var ett enda stort, vitt kuvert. På det stod det Sunderby Folkhögskola, och i det stod det att jag blivit antagen till Hundsjukvårdutbildningen på distans!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Jisses, när jag läste att det var 160 sökande för två år sedan (är bara intag vartannat år) och 16 platser, då la jag ner mina förhoppningar. Men jag tog mig in, och jag nyper mig i armen för att kolla så jag inte drömmer... Men jag är vaken! Den är en ettårig utbildning, som körs på halvfart och därmed två år, helt på distans, med videokonferenser via datorn ca en gång i månaden. Gillar inte tanken på web-kamera... Men, vad fasen, nu kastar jag loss och kör! Det här vill jag verkligen göra!

2011-04-15
Mamma och pappa var snälla nog att åka till Kalix för att fixa ny krage till Jackie igår, då OMP-kragen givetvis var aningen liten för att hålla tungan borta från såret. På Djurmagazinet hade man bara hemma en storlek som kunde passat till Pricken, vår katt. De ringde även DM i Haparanda, men där var det för stort eller för litet det man hade. Så sista chansen blev veterinärstationen, och de hade en i rätt storlek, om än inte i lika käck färg som den som numera har punktering. TACK mina kära föräldrar, vad gjorde jag utan er?!
Nu har jag vaktat på henne med kragen, så ingen får för sig att "låna den" idag igen, och nu har lugnet infunnit sig i flocken. Endast Pirelli är vaken, och hon ligger under skrivbordet vid mina fötter och gnager ben.


Så här trött blir man av att gnaga ben! Den gamla kragen hade käckare
färg, men hade ack så lite luft för att fungera längre. Turligt nog är
det inte färgen som är avgörande för funktionen! (ler)


Jag har hittat en bra hemsida, som bland annat säljer en bok om Första-hjälpen för hundar. Jag har köpt den själv, och den verkar jätte-bra, även om jag inte hunnit pärm till pärm än.
Dessutom kan man prenumerera på ett nyhetsbrev (gratis). Det är en veterinär som skriver det, och hon tar upp allehanda viktiga saker att tänka på som hundägare. Det som kom bara för en stund sedan, tar upp hur oerhört gifigtigt det är med vindruvor och xylitol. Bara några xylitol-tuggummin kan vara döden för en hund, likaså några få vindruvor!
Det finns också en kurs i hundsjukvård som jag absolut ska gå nån gång, men den är lite dyr, så det blir inte riktigt än... Måste nog köpa lite triss-lotter först! (ler)

Http://www.canisacademy.se

2011-04-14
Idag, också en dag. Suck! Den började faktiskt lugnt, med alla sedvanliga procedurer som tar sin lilla tid. Rastning, frukost, rastning, rengöra Jackie´s sår, preparera märgben med köttbullar, blodpudding och prinskorv, och därefter egen morgontoalett när lugnet börjar återinfinna sig. Men idag ville inte lugnet riktigt infinna sig. Några försökte slå sig till ro, men idag var ju morsan (=Kickan) hemma, och hon har ju väldigt svårt att ta det lugnt. Stackarn har det med sig från sin uppväxt, och vi jobbar på det. Men det tar tid. När hon är med i Lappträsk är hon jätte-lugn, men i flocken blir det mer oreda.
Nåväl, till slut tog jag mig ändå till min kära dator och började kolla lite mail. Så hörde jag att det blev värre livat i vardagsrummet, och gick för att kolla : RULLGARDIN! Där håller man för fullt på att leka vilda lekar med Jackie´s fina krage (i förra inlägget kallat "Guds gåva till hundägarna") som fått avslitet kardborreband och punktering. Var fanns Jackie då? Jo, hon låg under mitt skrivbord och slickade sitt nyss rengjorda sår! Suck upphöjt till 3! Bara börja om med rengöringen och plåster på. Men krage? Jag vägrar använda den stora plast-tortyren man får från veterinären. Så nu kör hon med min gamla OMP-krage! Tänk att den skulle komma till användning igen!

Nu har lugnet åter infunnit sig i flocken, alla sover som små änglar, och nu är allt bara så där underbart härligt i hundlivet igen! Men det är väl som med allt annat i livet; - Det krävs prövningar för att man ska uppskatta det man har!


Punktering!


En äkta race-tjej, med OMP-krage

2011-04-13
Det pågår en tävling på facebook, där man kan vinna en bädd till sina kära. Alltid trevligt när man vet att någon hund ska få bli glad, och en trevlig hemsida hade de :
http://www.facebook.com/home.php#!/event.php?eid=124183267656863
Gå in och tävla, så kan man ju hålla tummarna att nån av race-valparna eller annan i kompiskretsen kunde bli förärad med den!
Var en länk till trevlig hemsida där också, där det är lätt att göra av med pengar... (ler)
http://www.hundar.se

Har precis klippt klor och borstat sju små troll, som nu är så snygga och fina! Alla var dessutom jätte-duktiga! Jackies sår läker fint, men jag märkte idag att det samlades lite vätska i sårfickan, så jag masserade igång såret så det blev en liten öppning som vätskan kom ut genom. Men till slut insåg jag att det behövde nog spolas också, så då fixade vi det med den fina lilla sprutan vi har sedan tidigare. Blev helt klar vätska till slut, och såret ser jätte-fint ut nu! Men det är till att hålla koll! Dessutom testade vi att låta henne slippa antibiotika, så då får man vara extra noga. Vore ju fint om hon slapp!

2011-04-12
Idag är det värre lugnt i flocken, har nog inte upplevt något liknande med det här gänget tidigare. Men trots det inte på ett sätt så man blir orolig. Har nog mycket att göra med att Jackie är så lugn och försiktig idag, efter gårdagens tilltuffsning. Hon brukar annars vara den som har för mycket överskottsenergi och får igång de andra.

Efter raggar-slagsmålet vi hade för några veckor sedan i rastgården, har det varit hur lugnt som helst i flocken. Tendens till att somliga vill vara för ivriga på kvällsrundan, när de får vara lösa, vilket vi misstänker att beror på att det snart är dags för löp hos somliga. Men inget som bekräftar det än. Danica har satt sig i respekt i flocken, och är hur gullig som helst i övrigt, och så länge de andra låter henne vara har det varit lugnt. Igår höll hon t o m på att leka med de andra här inne, vilket är länge sen senast. De var ute en stund i rastgården, och jag hade dörren in öppen ett tag. Men efter ett tag började det dra så kallt på golvet, så när Danica och Senna kom in så stängde jag. Efter ett tag ville de ut igen, och eftersom det varit så lugnt var jag inte ens orolig när jag släppte ut dem. Än en gång lämnade jag dock dörren öppen för att åtminstone ha bra koll med hörseln. Jag hant knappt av med skorna inne, förrän jag hörde att det blev bråk. Pirelli kom inspringande, för hon tycker inte om bråk. Kan leka våldsamt och låta farlig, men när det verkligen gäller tar hon till flykten = skönt! Så jag hoppade i skorna och ut. Tyvärr stängde jag ju inte, så Senna och Pirelli följde efter mig ut, och på sitt lilla tafatta sätt ville de väl få stopp på bråkmakarna, vilket idag var som vanligt Niki och Danica, men desto ovanligare var det Jackie som fick sig på nöten. Jag började med att ta tag Senna och Pirelli för att få in dem igen, och när jag drog iväg med dem, följde bråkarna efter, varefter jag han stänga den yttre dörren till inglasningen (mellan rastgården och inglasningen) så Niki och Penske blev kvar där, och så sprang Pirelli och Senna frivilligt in i huset, varefter jag fick stängt även den dörren. Under tiden rände Danica och Jackie rätt in i trädgårdsbordet, och blev nog så paff av smällen att de kom av sig i bråket. Över på mindre än en minut, men givetvis var ju Jackie tvungen att ha fått sig en reva på bogen. Hade tur och fick snabbt tag på Christina på veterinärstationen, och fick komma in för koll. Såret var så fint, att hon först inte tänkte sy, men så beslutade vi gemensamt att sätta ett stygn på mitten av revan för att hjälpa sårkanterna att ta ihop. Men vi slapp sövningen, och kom undan med bara lokalbedövning, tack och lov! Nu är det våran fina uppblåsbara krage som gäller, en gudagåva till hundägarna! Mycket smidigare än de traditionella, men funkar tyvärr inte mot alla åkommor.


Jackie med den fina kragen, som jag rekommenderar att man köper
hem så den finns om det mot alla förhoppningar en dag skulle
behövas. Tyvärr är det sällan man får planera sånt...

Lill-hjärtat Jackie, följer mig som en skugga och är en riktig har-palt idag. Hon sov som vanligt på min kudde i natt, med avbrott för en stund på husses kudde, men höll sig mer stilla än vanligt. Dessutom lät hon bli att påbörja morgonen med att busa igång de andra ungarna, så det blev lite sovmorgon idag. Nu börjar hon komma tillbaka i gamla banor, men det tar nog en stund innan hon blir trygg med de andra igen. Hon tittar lite vaksamt på dem, men har så smått börjat komma igång med lite små-bus igen. Bara bra att hon väntar lite, så får såret lite mer tid på sig att ta ihop! Så har det varit med Niki också.
Tur i oturen så var inte Kickan hemma när det small, så jag hade en hulligan mindre att få bort. Hon var med "mormor & morfar" (mamma och pappa) i Lappträsk. Hon älskar att åka bil, och blir överlycklig när hon får följa.

Veterinären frågade mig om det inte är jobbigt med dessa sammandrabbningar. Självklart är det jobbigt, men främst för att det gör ont i mig när min troll har skador, eller är ledsna på varandra. Det är inte så skoj med fakturorna till veterinären heller. Men i övrigt börjar man, hör och häpna, så smått vänja sig. Jag har kunnat hålla mig helt lugn till alla är särade, men när jag börjar söka efter skador, vilket jag kommit på att lättast görs med hjälp av en ren och vit handduk, brukar det bli lite kastanjetter i knäna. Men då är det OK, då är ju läget under kontroll, och någon he-man är man ju inte! Bara en hund-mamma med stort hjärta, som mer än gott och väl rymmer alla våra fyrbeningar!
En vän från Kilafors hade en fin bild på sin facebook som jag var tvungen att "låna", för den kändes som om den passade väldigt bra på mig :


OBS! Denna bild tillhör Suzanne B Larsson!


Pirelli har lagt sig att vila på "jul-älgen" de fått av "mommo". Härligt
att se att det inte tuggas för en gångs skull! (ler)


Penske och Niki, för bra precis ett år sedan! Tyckte den här texten
passade rätt bra... Jag har börjat med sampling och den här har jag
gjort en tavla av!

2011-04-08
Dagarna går i ett rasande tempo, och värmen har infunnit sig så alltför fort. Skönt med värme förvisso, men mina fina promenadstigar efter diverse skoterspår, är snart ett minne blott. Än finns väl ett minimalt hopp åtminstone om natt-kyla, men frågan är om det kommer att funka mer i år?! Troligen inte.

Veckan har varit lik många andra, och inget spännande har väl egentligen hänt. Förutom att Jackie blivit allt mindre lyhörd när hon fått vara lös, och lyssnat allt sämre. Så nu har hon hamnat under husses omsorger, och får singelträning / singelpromenader med honom sedan i förrgår. Själv singeltränar jag med Niki för tillfället, för hon har fått för sig att dra iväg på väl så långa lover hon med, med Pirelli i släptåg. Så de nya kvällskonstilationerna är Pirelli, Penske & Senna, samt Danica och Kickan. Niki tränar jag lite att vara lös fortfarande, men hon är betydligt mer uppmärksam på mig, när det är bara hon och jag. Tack och lov! Jackie är vi dock lur på att det är löp på G, så vi är lite mer försiktiga med att ha henne lös för tillfället.

I flocken har det annars varit lugnt, tack och lov! Kickan har fått följa med mamma och pappa till Lappträsk flera dagar, och det är genast lugnare när hon är borta. Hemskt att säga så, eller att ens tänka så, men hon är så pass stressig vår gumma som inte haft så lätt inledning på sitt liv. Men hon är snäll, och hon är duktig på mycket annat. Men det är lugnare när hon är på "jobbet", det går inte att komma ifrån. Fördelen är att hon älskar att följa med dem, för bilen är ett av hennes smultronställen!

Läste en rolig vits i en gammal Året Runt, som jag sökte bilder till mina smycken i. Jag knyckte den och gjorde om den till : - Vi har funderingar på att registrera in Niki som Lapphund! För hon har blivit ihoplappad så många gånger efter deras slagsmål nu! (ler ironiskt) Usch, så hemskt! Men hon är vår otursgumma, lill-Nickan! Men som sagt, för tillfället är det lugnt och man kan hoppas att det snart är uppgjort om rollerna, och att vi 2-benta också blivit duktigare att läsa deras signaler och kan avvärja tråkigheter i tid!


Danica & Jackie; så här rart är det allt som oftast i familjen HN!


Pirelli och den x flera ihopsydda Djurmagazinet-nallen




Senna-pojken


Niki med DM-nallen


Det här är "vår" vackra Monza, som bor utanför Skellefteå. Helt
underbart vacker tjej, och det är så roligt att få bilder på sina
utflyttade troll! TACK Gun-Mari!!!


Att Monza har det bra, är inte svårt att se!


Här är Monza och hennes bästis Rulle


Ha ha, det här är vad Monza har kvar av sin gris, som hon fick med
sig från sitt första hem. Av de 5 grisar våra hade, undrar jag om det
ens är så här mycket kvar, av de "oförstörbara" leksakerna! Men
inget är oförstörbart för en race-valp!