Slagsmål & duktiga ungar

2011-01-20
Igår hade vi ett riktigt raggar-slagsmål i gruppen! Det var Danica och Pirelli som började, men till slut tror jag bestämt alla utom grabbarna och Jackie var inblandade. Men tack och lov var det snabbt överstökat, måhända tack vare mitt och Roberts ingripande, och tack och lov verkar det stämma detta med att det inte är ovanligt med interna uppgörelser i en flock men däremot desto ovanligare med skador. Jag misstänker att vi kommer att få uppleva fler liknande saker, åtminstone till alla passerat två år och kan kallas vuxna. Men sen kan ju alltid saker som sjukdomar och likande få till stånd oreda i flocken och därmed åtminstone försök till rangförflyttning.
Pirelli blir i alla fall alltid väldigt ledsen och ynklig efter incidenter som denna, så då tog jag henne och Senna på kombinerad sparktur och promenad, där Pirelli fick vara lös en stund. Emma och Rut var så klart med. Efter den turen blev det likadana turer med övriga gänget också, vilket innebar att jag rastade hund från ca 18 till 21.30! Är faktiskt lite ledbruten idag! Nu ser jag fram emot ljusare tider, så man kan nyttja fler av dygnets timmar till både skidåkning och slädkörning också, även om man är en mörkrädd harpalt som jag! Men då vill det ju förstås till att kära maken tar släpet och åker och hämtar släden vi fått lov att låna!
När jag vallat hundarna färdigt och kom hem, blev Pirelli som ett plåster. Hon hade inte tagit sig ro att sova alls medan jag varit borta, så när jag landade i soffan var det en alldeles färdig tjej som slocknade i min famn! Sen sov hon mellan mina ben i sängen hela natten, Jackie sov på min kudde och Niki kloss mot min vänstra sida. Kanske inte underligt att man är lite ledbruten?! Idag är Pirelli betydligt kavatare, men man känner att hon trevar sig fram lite, och kollar lite vad som accepteras. Hon gillade dock skarpt när jag lämnade henne i hagen med Jackie och Penske, och tog med mig övriga in. Då var hon trygg ett tag och lekte som vanligt. Däremot var det svårare att få in henne sen... (ler)
 
Jag har börjat träna hela gruppen med Fredrik Steens "fråga-övning", där de ska titta mig i ögonen och fråga om lov. Skralt förklarat, men det står om övningen i Fredriks senaste bok. Funkar jätte-bra, och faktum är, att trots att jag tränat mindre än en vecka med dem, så börjar det dels gå väldigt bra men jag ser även förbättringar i övriga träningen. Framförallt kanske hos Kickan, som börjar engagera sig och gärna vill träna. Idag har jag hunnit lära henne och Niki "puss" och "stå". Den senare brukar kunna vara lite svår att lära sig, men båda fattade direkt då jag gav kommando och handtecken. Jag blev alldeles paff. Detta är ju ett av problemen med så stor flock, att få möjlighet att träna individuellt med dem. Det gör ju också att det mesta tar längre tid, men vem har bråttom?!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0