jennyhn -

Testat springer!

2010-05-05
Igår lånade jag en kompis cykel som är utrustad med springer. Jag började med Senna, av ren självbevarelsedrift. Har-palten var lite rädd för cykeln från början, och tyckte det var jätte-konstigt. Så han gick jag en runda med cykeln och lät honom vänja sig. Lite jobbigt med en hane som vill rycka ner i diket med jämna mellanrum... Men det kan säkert bli bra på sikt. Därefter tog jag mig an Kickan, som jag på förhand aviserat att jag nog skulle vänta en stund med. Jag började likadant med henne, och ledde cykeln. Men jag kan tala om att hade jag långt och tunnt hår innan, så är det förmodligen ännu längre och ännu tunnare nu! Oj, så hemsk hon var (på ren svenska). Men jag gav mig attan på att jag inte skulle ge mig, och traskade på till ett ställe där jag brukar kunna släppa henne. Sista biten dit går lite uppför, och där vågade jag mig rent av upp på cykeln lite försiktigt. Förövrigt en rätt hög cykel, för tax-bens-damenen vid tangentbordet... Gick bra mycket bättre än att leda cykeln! Hundratalet meter senare var det tack och lov folkfritt, så jag släppte damen för att rusa av sig lite energi. Det blev hon givetvis glad över, men däremot var hon rent livsfarlig när hon med jämna mellanrum irrade in mitt framför cykeln! Oh dear, det var med skräckblandade känslor man satt kvar på hojen. Vi vände åter, och jag tyckte hon borde vara tillräckligt trött för att testa att cykla igen. Gick också mycket bättre, men tyvärr har Kickan inget läge mellan "on" och "off", så det var nog med en aning av "Guds försyn" man trots allt överlevde turen. Trots det har jag för avsikt att låna cykeln igen ikväll, för visst fanns det ändå tendens till en strimma hopp!

Efter turerna med Senna och Kickan var det dags för valparnas träning. Jag började med Danica och Pirelli, som fick extra träning då Anette gick med oss med sina vachtel-killar Elvis och Scotty. Till att börja med var Pirelli jätte-rädd och skällde som en galning, medan Danica var alldeles tyst och väldigt lugn och framåt. Men efter drygt halva rundan tystnade även Pirelli, och det var nästan en tendens till att börja busa innan vi kom i mål! Mycket nyttig träning som det kommer att bli mer av! Vilken sagolik tur vi har som har Anette till vår hjälp!
Med övriga gänget gick promenaden toppen-bra, vilket det börjar göra för jämnan. Det är dock sällan någon av dem uträttar sina behov på turen, de gör de hemma på gården istället. Men det kommer nog snart det med. Senna var likadan. Nu när vi bara har fem troll kvar, fick Penske gå själv på rundan med mig, och det var tydligen ett bra drag. Ivrigare promenad har vi aldrig haft tidigare, och han verkade njuta i fulla drag!

I morse öppnade Senna sovrumsdörren åt trollen, och gick sedan in med dem och lekte i vår säng. De hade jätte-skoj, och både Niki och Jackie hade hoppat upp själv. Börjar vara bra fjong i trollungarna nu! De får absolut vara i sovrummet egentligen, men för tillfället har vi burit över en massa grejor dit, typ blommor och diverse, som de inte bör sätta i sina magar.

Rapporterna, har redan fått flera (det gillar jag!) från Andretti är positiva. Peter försöker träna lite korta bilturer med henne, för liksom några andra trollungar tenderar hon att bli åksjuk. Skumt i ett gäng race-valpar! (ler) Men hon älskar sin Moa, och känslorna verkar ömsesidiga. Moa har också blivit valp på nytt!