jennyhn

2010-02-09
Ja, tiden drar på i Volvo-tempo, och elvorna har redan hunnit bli en vecka. En vecka som gått nästan oförskämt bra, även om man lever med en konstant oro.
Däremot visade gårdagens invägning att 2 av valparna inte riktigt ökar önskemålsenligt i vikt, och de vägrar fortfarande konstant att ta nappflaskan som erbjuds. Så nu försöker vi vakta extra mycket så de får sin plats vid juvret. Dessutom blir det ju svårare för dem att hävda sig, ju mer de övriga drar ifrån i vikt. Ingen katastrof än, men bäst att "mota Olle i grind"!

I morse blev jag dessutom väckt av ett hjärtskärande skrik från valplådan. Jag vaknar x hur många som helst varje natt och tittar till dem i lådan, men detta var bland det värre jag hört. Som det skar i hjärtat. Det visade sig att det var en av tjejerna som förmodligen hade ont i magen; antingen förstoppad eller rent magknip. Kickan ville inte slicka mer, så jag försökte massera, vilket förvisso lugnade henne men trots allt inte fick bort det onda helt heller. Så då ringde "har-palts-matte" veterinären, som ordinerade att jag skulle köpa hem Paraffinolja och försöka få i den, samt att se till att den diade ordentligt. Drygt 2 mil till Apoteket, och inga planer på att lämna ungarna heller, så det blev till att ringa pappsen och få honom att skicka Robert. Som tur var kunde han göra andra ärenden samtidigt i Kalix, så det blev inte helt onödig körning från arbetets sida. När Robert väl var hemma, visade valpen inga symptom längre och låg lugnt och diade. Så jag har inte gett den något, utan hoppas att naturen skötte sitt jobb. Men nu har jag i alla fall hemma Paraffinolja!!!

Igår kväll platsade vi upp Kickan i vår säng, och lyfte upp alla valpar till henne under tiden att vi gjorde en ordentlig rengöring av valplådan. Annars brukar vi bara flytta om elvorna, och byta handdukar lite hjälpligt. Oj, så mysigt de hade i sängen! Sen när vi flyttade tillbaka gänget i valplådan, lyfte vi dem en efter en till Kickan, så hon fick ha storrengöring! Ett trevlig inslag som vi förmodligen kommer att upprepa! Om inte annat så genom att Kickan får gå dit med de minsta valparna på utfodring nån gång om dagen. Men man måste vara så vaksam, så ingen parvel ramlar ner!
Eftersom de trivdes så bra i täcket på sängen, och dessutom har hunnit bli förhållandevis stora, så vek Robert ett täcke åt ungarna i valplådan. Som de myste hela gårdagskvällen!